Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Inför krav på kontinuerlig fortbildning i vården”

Fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården kan inte som i dag vara upp till varje verksamhetschef att prioritera, skriver fem ordförande för organisationer för vårdpersonal.

Publicerad: 7 juni 2022, 03:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Eva Nordlund, Sandra Jonsson, Oili Dahl, Sineva Ribeiro och Sofia Rydgren Stale.

Foto: Stefan Bohlin, Johan Gunséus, Fredrik Hjerling, Dan Lepp, Stina Stjernkvist/TT, Mathias Bergeld/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

VårdförbundetBarnmorskorSjuksköterskorLäkareKompetensutveckling

Riksdagen har nyligen röstat igenom ett förslag rörande kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Socialdemokraterna reserverade sig med argumentet att arbetsgivarna redan har ansvar för medarbetarnas fortbildning. Så borde det naturligtvis vara, men dessvärre är det inget som vi känner igen oss i.

Alla legitimerade som arbetar i hälso- och sjukvården har ett personligt ansvar att hålla sig uppdaterade om nya forskningsrön, behandlingsmetoder, teknisk utrustning och läkemedel. Men även vårdens arbetsgivare måste avsätta tid och ekonomiska resurser för att möjliggöra detta.

LÄS MER: Fem timmar skola i veckan – för all personal i äldreomsorgen

Så ser det inte ut i dag. Antalet dagar per år som exempelvis en läkare deltar i extern fortbildning har närapå halverats från 9,1 dagar 2005 till 5,3 dagar 2019. Bland barnmorskorna visar nya siffror att inte ens hälften har fått någon plan för kompetensutveckling. Även övriga professioner i hälso- och sjukvården ser samma utveckling.  

Den absolut vanligaste orsaken till utebliven fortbildning är att det saknas luft i systemet. Det finns för lite tid att på egen hand förkovra sig och för lite tid för kollegialt utbyte. Och i de flesta yrken hör det till undantagen att under en hel dag kunna fördjupa sig inom sitt område.

Detta är inte acceptabelt – inte minst ur patientsäkerhetsperspektiv – vilket har påpekats av oss alla. Ändå händer ingenting.

I den statliga utredningen inför genomförandet av EU:s Yrkeskvalifikationsdirektiv 2014 står det att ”professionerna ska ges möjlighet hålla sig à jour med utvecklingen inom sitt yrke och kontinuerligt uppdatera sin kompetens”. Så blev inte fallet. 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ansåg att Sverige redan hade en bra modell för fortbildning. Även regeringen ansåg att befintliga regelverk var tillräckliga. Nu, sju år senare, kan vi konstatera att så inte alls är fallet. 

Detta kan jämföras med regeringens hantering av fortbildning i skolan. År 2021 släppte utbildningsdepartementet en promemoria där de pekar på vikten av en strukturerad fortbildning för rektorer, lärare och förskollärare – för att elevers utbildning ska bli likvärdig och av hög kvalitet. Samma förhållningssätt borde gälla gentemot patienterna.

Vi hoppas därför att regeringen skyndsamt ser till att verkställa riksdagens beslut om att se över frågan om ett införande av ett krav på, och rätt till, kontinuerlig fortbildning inom hälso- och sjukvården. 

Fortbildningen i hälso- och sjukvården kan inte som i dag vara upp till varje verksamhetschef att prioritera.

Eva Nordlund
Ordförande Svenska barnmorskeförbundet

Sandra Jonsson
Ordförande Sveriges farmaceuter

Oili Dahl
Ordförande Svensk sjuksköterskeförening

Sineva Ribeiro
Ordförande Vårdförbundet

Sofia Rydgren Stale
Ordförande Sveriges läkarförbund

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev