Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Inför en nationell fond för idrottsanläggningar”

Mer än var tredje idrottsförening för unga säger nej till nya medlemmar på grund av platsbrist, skriver Björn Eriksson, Riksidrottsförbundet, som vill att kommunerna får stöd.

Publicerad: 1 september 2022, 03:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Foto: Johanna Fond, Suvad Mrkonjic/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Idrott

Brist på idrottsanläggningar i hela Sverige och undermålig planering hos kommunerna är ett hot mot idrottsrörelsens framtid. För att skapa en långsiktig utveckling av idrotten krävs politiska beslut som bland annat innefattar nationella samordnare och att kommuner tar sitt ansvar.

Idrottsrörelsen är och har alltid varit en arena för nya möten, demokrati och gemenskap, samtidigt som människor aktiveras genom olika fysiska aktiviteter. På fotbollsplanen, i skogen med orienteringskartan, på vattnet i jollen – varje dag gör Sveriges 19 000 idrottsföreningar stordåd i det lilla.

LÄS MER: Bara fem av 133 kommunala gym är lagliga

Växande hälsoklyftor och en ökad segregation är två av vår tids stora samhällsutmaningar. Idrott är en effektiv medicin mot ohälsa och skapar nya möten mellan människor. Men för att det ska kunna ske krävs idrottsytor som gör det möjligt. Riksidrottsförbundets anläggningsenkät från 2022 visar att 43 procent av idrottsföreningarna i storstäder och storstadsnära kommuner uppger att de har stort behov av fler tider och fler ytor att idrotta på.

Bristen på tid och plats leder till att föreningar tvingas säga nej till nya medlemmar och värst är det inom barn- och ungdomsidrotten. Samma undersökning som ovan visar att mer än var tredje förening som riktar sig till barn och ungdomar i dag säger nej till nya medlemmar på grund av platsbrist. En uppfattning som stärks av Riksidrottsförbundets kommunstudie från 2019, där två av tre kommuner svarar att utbudet av anläggningar begränsar möjligheterna för barn och ungdomar att idrotta. Därför är vi mycket oroade av att endast två av fem kommuner har en aktuell analys över tillgången till idrottsytor i kommunen, enligt en ny undersökning.

Många av landets idrottsanläggningar är byggda på 1960- och 1970-talen, vilket innebär att de är 50–60 år gamla. Precis som med andra typer av fastigheter, som bostadshus och skolor, så behöver många idrottsanläggningar renoveras efter så lång tid. Vår anläggningsenkät visar att nästan varannan idrottsförening upplever att det finns ett stort renoveringsbehov på platsen där de har sin verksamhet.

56 procent av kommunerna har gjort en analys eller tagit fram en plan för större renoveringsbehov som sträcker sig tre år framåt i tiden eller längre, visar Riksidrottsförbundets kommunstudie för 2022. Vi hejar givetvis ivrigt på dem som gjort arbetet med att ta fram en plan och identifiera vilka utmaningar som kommunen står inför – nu gäller det att gå från pappersprodukt till verklig handling. Samtidigt ser vi ett stort behov av att fler kommuner följer efter och tar fram en plan för hur renoveringsbehovet ska kunna tillgodoses.

Därför vill Riksidrottsförbundet att:

Fler kommuner tar fram en aktuell analys över tillgången till idrottsytor i kommunen.

Fler kommuner arbetar fram en plan för större renoveringsbehov som sträcker sig åtminstone tre år framåt.

En nationell anläggningsfond införs för att stödja kommunerna.

En eller flera nationella samordnare tillsätts som kan samla kommuner, regioner, myndigheter och idrottsrörelsen och göra verkstad av planer.

Vi kan inte nog understryka att dessa åtgärder brådskar. Därför vänder jag mig nu till er, politiska partier.

Är ni beredda att ge ett särskilt ekonomiskt stöd till idrotten och/eller kommunerna för att möta bristen på idrottsanläggningar för barn- och ungdomsidrott?

Är ni beredda att tillsätta samordnare som stöttar utvecklingen av nya idrottsytor runt om i landet?

Vi vill gärna ha svar på dessa två frågor före den 11 september, för att kunna informera idrottsrörelsen: 71 specialidrottsförbund som samlar 19 000 föreningar och 3,3 miljoner medlemmar.

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Idrott

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev