Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”I stadsmiljön behöver den biologiska mångfalden en hjälpande hand”

Städerna har svårt att hysa den biologiska mångfald som skulle säkerställa ett fullt utbud av ekosystemtjänster, skriver Ramboll:s Ella Uppala och Anna Essehag.

Publicerad: 23 september 2021, 03:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Det är viktigt att se staden med sina gröna och blå ytor som en helhet, och inte enbart fokusera på den lilla ruta av stadskartan där ett bygg- eller utvecklingsprojekt pågår just nu,” skriver Ella Uppala och Anna Essehag.

Foto: Pressbilder


Ämnen i artikeln:

Agenda 2030StadsplaneringKommunerTema: Agenda 2030 - Samhällsbyggnad

Mångfald bland växter och djur kräver variation: olika kombinationer av markslag, topografi, klimat och mikroklimat samt tillgång till vatten, syre, ljus och näring. Sättet vi har byggt upp våra städer på har trängt ut hela artsamhällen då vi omvandlat skogar, våtmarker och bergsknallar till bebyggelse, vägar, ledningsgator och parker. 

Antalet växtarter som tål tuffa stadsmiljöer är relativt lågt, vilket leder till enformig urban vegetation. Detta gör att städerna har svårt att hysa den biologiska mångfald som skulle säkerställa ett fullt utbud av ekosystemtjänster så som skuggning, estetiska upplevelser och rening av mark och vatten.

LÄS OCKSÅ: Agenda 2030: Så ligger din kommun till i rankningen - ”Visar något jag är rädd för”

Hur kan vi göra plats för en större mångfald av de arter som kan dela staden med oss?

Variation och helhetssyn är det viktigaste när man talar om biologisk mångfald i stadsmiljöer. Det är viktigt att se staden med sina gröna och blå ytor som en helhet, och inte enbart fokusera på den lilla ruta av stadskartan där ett bygg- eller utvecklingsprojekt pågår just nu. Variation ska finnas över hela staden, och den ska bilda nätverk av vattenvägar och grönytor som ger större sammanhållet utrymme åt de arter som lever där.

Här är några exempel: 

Säkerställ olika typer av grönytor, och skapa eller förstärk kopplingar mellan dessa som spridningskorridorer för olika organismer.

Respektera befintlig mark och topografi som upprätthåller variation i tillgängligheten till vatten, syre och näring. 

Variera gatubredd, riktning och höjder av hus för att skapa ljusare såväl som skuggigare partier. 

Behåll befintlig vegetation i så stor utsträckning som möjligt, särskilt äldre träd, för att säkerställa habitat för de arter som redan lever där. 

Låt död ved och döda växtdelar ligga kvar i form av löv, ris, grenar och trästockar för ett naturligt kretslopp av kol och näring. Samtidigt ger man boplatser till groddjur, igelkottar och flera olika insekter, vilka i sin tur bjuder ett buffébord till insektsätande fåglar.

Nyttja öppna diken och dammar för dagvattenhantering. De är även livsmiljöer för växter och djur samt ökar trivseln hos människor.

Välj växter utifrån platsens förutsättningar för att säkerställa funktionell och långsiktigt hållbar stadsvegetation som inte kräver alltför mycket skötsel.

Förse offentliga grönytor och trädgårdar med fler blommande och bärande växter som ger habitat och mat för djur.

Skapa nätverk av grönytor med inhemska växter som gynnar inhemska djur- och svamparter.

Se gröna tak och väggar som komplettering för grönska i marknivån, inte som en ersättning. 

Denna typ av stadsmiljö, utformad med hänsyn till den befintliga variationen i landskap och med kunskap om hur man skapar nya möjligheter för biologisk mångfald, måste ligga i hjärtat av allt hållbart samhällsbyggande. 

Ella Uppala
Landskapsarkitekt på Ramboll och doktorand på SLU

Anna Essehag
Hållbarhetschef Ramboll Sverige

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev