Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Hur många kronor är en patients säkerhet värd?

Socialstyrelsen förespråkar att vården ska återanvända medicintekniska engångsprodukter – på flera patienter. Argumenten som lyfts handlar i huvudsak om ekonomi. Vi ser tvärtom att besparingarna man räknat med vilar på skakig grund, skriver företrädare för sju organisationer som företräder patienter, vårdprofessioner och tillverkare av medicinteknik.

Publicerad: 3 mars 2021, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”De ekonomiska beräkningar man redovisar är mycket tveksamma och besparingen är svår att se om vården faktiskt ska uppfylla de krav som ställs i samband med återanvändningen,” skriver debattörerna.

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Regionernas ekonomiSocialstyrelsenPatienter

Socialstyrelsen förespråkar i en nyligen publicerad rapport att vården ska återanvända medicintekniska engångsprodukter – på flera patienter. Rapporten, som vi ser har flera brister, är nu ute på remiss och kan utgöra grunden för en ny lagstiftning i Sverige.

Vi är sju organisationer som företräder patienter, vårdprofessioner och tillverkare av medicinteknik och vi reagerar kraftigt mot detta. Argumenten som lyfts från Socialstyrelsen handlar i huvudsak om ekonomi. Vi ser tvärtom att besparingarna man räknat med vilar på skakig grund där man både riskerar patienternas säkerhet och utsätter vårdpersonal för svåra etiska dilemman.

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: Läkare: Argumenten mot resterilisering saknar vetenskaplig och klinisk förankring 

LÄS OCKSÅ SLUTREPLIKEN: Patienterna har rätt till säkra produkter

Grunden för vad som är medicinteknik och hur den får användas på patient går att finna i den nya medicintekniska EU-förordningen, som träder i full kraft den 26 maj 2021. Kraven på tillverkarna har höjts och grunden i regelverket är att återanvändning av engångsprodukter är förbjudet. Dock öppnar regelverket för enskilda medlemsstater att lagstifta om att godkänna återanvändning av engångsprodukter. Socialstyrelsen, som tidigare varit emot återanvändning, har tvärvänt i frågan och är nu positiv till detta.

Vi ställer oss starkt frågande till denna vändning och vill därför förtydliga vilka värden vi ser att ett sådant godkännande sätter på spel:

Patientsäkerheten. Det finns många steriltekniker och operationssjuksköterskor som vittnar om svårigheten att rengöra och resterilisera engångsprodukter. Deras vittnesmål rimmar illa med slutsatsen i Socialstyrelsens rapport. Där går man så långt att man i stället hävdar att det kan vara bättre för hjärtsjuka barn att få en återanvänd kateter, då den är mjukare än en ny. Att uppmjukningen sker på grund av de kemikalier som används vid resteriliseringen och att effekten av uppmjukningen inte är konsistent eller förutsebar gör att kardiologen arbetar enligt devisen ”det har ju fungerat bra tidigare” snarare än mot vetenskapligt validerade underlag.
Förtroendet för vården. Socialstyrelsen uttrycker inga behov av att vården informerar en patient att man tänkt använda en återanvänd produkt vid ett ingrepp. Något som vi ser går helt emot den patientlag som kom 2014 där det är tydligt formulerat att man ska involvera en patient i dess behandling och informera om de risker som den kan medföra. 
Vårdens yrkeskod. Den andra stora grupp som påverkas av återanvändningsfrågan är vårdpersonalen. Vi ser flera yrkeskategorier som på olika sätt kommer att ställas inför svåra etiska beslut. Men Socialstyrelsen lyfter inte det etiska perspektivet alls i sin rapport. Det vi ser måste utredas är vem som ska avgöra vilken patient som får en ny produkt och vem som får en återanvänd? En fråga vi vill ställa till ansvariga beslutsfattare är om man själv kan tänka sig få en återanvänd engångsprodukt vid exempelvis en hjärtoperation? 
Det ekonomiska perspektivet. Röster har höjts inom våra regioner att man inte anser sig ha råd att använda engångsprodukter endast en gång. De ekonomiska beräkningar man redovisar är mycket tveksamma och besparingen är svår att se om vården faktiskt ska uppfylla de krav som ställs i samband med återanvändningen. Även om en enskild klinik skulle kunna se en besparing ser vi att för samhället och patienten kan det bli mycket kostsamt och det är ju det perspektivet som lagstiftaren måste ha.

Avslutningsvis vill vi betona det smått bisarra i att Sverige väljer att gå i en riktning där man å ena sidan ställer höga krav på en medicinteknisk engångsprodukt när den upphandlas, och samtidigt säga att alla dessa krav i princip är onödiga att ta hänsyn till när vården väljer att återanvända den. Ett ingrepp i en patient utgör alltid en risk, varför öka risken ytterligare genom att använda återanvända engångsprodukter?

Vi uppmanar Sveriges regering att tillsammans med socialdepartementet och Socialstyrelsen vända tillbaka i frågan och låta den nya medicintekniska förordningen förbjuda återanvändning av engångsprodukter den 26 maj 2021. Allt annat vore ett svek mot Sveriges patienter.

Cecilia Söderberg, ordförande Steriltekniska föreningen

Kristina Lockner, ordförande, Riksföreningen för operationssjukvård (Rfop)

Anna Lefevre Skjöldebrand, vd, Swedish Medtech, branschorganisation för medicinteknik

Lars Carlsson, ordförande, Medea, branschorganisation för medicintekniska konsulter

Lennart Philipson, styrelseledamot Medea, branschorganisation för medicintekniska konsulter

Peter Carstedt, grundare Mod – Mer organdonation

Håkan Hedman, förbundsordförande, Njurförbundet

Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer

Tre exempel på medicintekniska engångsprodukter:

Det kan röra sig om katetrar - långa och mycket tunna plaströr - som ska gå i patientens blodbana via ljumsken upp till hjärtat. Det kan vara ett flexibelt undersökningsinstrument med inbyggd kamera för undersökning av tjocktarmen eller en liten biopsitång för att ta ut vävnadsprov ur patienten. Det är tre exempel på produkter som ställer höga krav på material, funktion och precision och där tillverkarna konstaterat att de ska klassas som engångsprodukter.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev