Debatt
”Hotet mot hyresrätten är synnerligen verkligt”
Under de senaste åren har kostnaderna som påverkar fastighetsförvaltningen stigit mer än tre gånger så mycket som hyresutvecklingen. Vi tror inte ens att Hyresgästföreningen kan anse att detta är en långsiktigt hållbar utveckling, slutreplikerar Fastighetsägarna Stockholms Oskar Öholm och Nathalie Brard.
Publicerad: 23 december 2019, 10:41
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Den fråga som helt utelämnas i repliken på vår artikel är vår huvudpoäng: att Hyresgästföreningen uppenbarligen anser att det inte ska gälla lika villkor för kommunala och privata bostadsbolag, skriver Oskar Öholm och Nathalie Brard. Foto: Valery Voennyy / Colourbox
I en replik på vår debattartikel förnekar Simon Safari och Jan Hedberg från Hyresgästföreningen Region Stockholm att de skulle ha ett veto i hyresförhandlingarna. Men vad ska man i så fall kalla det faktum att det saknas tvistelösning och att ingen justering av hyran kan ske utan att Hyresgästföreningen godkänt den? Detta veto har dessutom beskrivits väl och ingående, inte bara i rapporter från Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta, utan även av den Hyreskommission som Hyresgästföreningen själva tillsatte.
Att vetot etablerats är en tydlig följd av en brist i dagens regelverk. När lagstiftningen kring de allmännyttiga bostadsbolagen ändrades för snart tio år sedan innebar den att kommunala bostadsbolag skulle bedrivas enligt affärsmässiga principer. Den gamla självkostnadsprincipen, som innebar att den allmänna hyresnivån på en ort justerades i enlighet med de kommunala bostadsbolagens kostnadsutveckling, togs då bort. Men utan att ersättas med något annat.
I dag står vi därför i ett läge där det saknas ett regelverk som anger på vilka grunder justeringen av den allmänna hyresnivån på en ort ska ske. Dessutom finns det ingen oberoende tvistelösning som parterna kan vända sig till om de inte kommer överens. Det är precis denna brist som gör att Hyresgästföreningen får ett tydligt veto och i princip själva kan styra förhandlingarna. Allt som krävs är att vänta ut sin motpart tills den accepterar Hyresgästföreningens bud.
Safari och Hedberg har helt rätt i att det saknats ett ramavtal för den allmänna hyresjusteringen i Stockholm under fyra av de senaste fem åren. Men hur de kan använda det som argument för sin egen sak är faktiskt helt obegripligt. Att vi under fyra av fem år inte kan hitta en överenskommelse är precis det som långsiktigt hotar hyresrätten och minskar resurserna för god fastighetsförvaltning.
Hotet mot hyresrätten är synnerligen verkligt och SCB-statistiken är tydlig. Under de senaste åren har kostnaderna som påverkar fastighetsförvaltningen stigit mer än tre gånger så mycket som hyresutvecklingen. Vi tror inte ens att Hyresgästföreningen kan anse att detta är en långsiktigt hållbar utveckling.
Den fråga som helt utelämnas i repliken på vår artikel är likväl vår huvudpoäng: att Hyresgästföreningen uppenbarligen anser att det inte ska gälla lika villkor för kommunala och privata bostadsbolag. Gällande hyreslagstiftning säger att lika lägenhet ska ha lika hyra, oavsett vem som äger den. Att straffa enskilda grupper av fastighetsägare kommer på sikt bara att ge ett enda resultat: färre hyresrätter.
Regeringen har nu tillsatt en utredning för att lösa problemet med avsaknaden av en oberoende tvistelösning. Vi håller tummarna för att den ska resulterar i ett regelverk som gör det möjligt för parterna att ta sitt samhällsansvar i de årliga hyresförhandlingarna. Det skulle alla tjäna på – inte minst de som tror på hyresrätten som boendeform.
Oskar Öholm, vd, Fastighetsägarna Stockholm
Nathalie Brard, chef hyresmarknad, Fastighetsägarna Stockholm
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.