Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Höjda kommunalskatter säkrar inte välfärden”

För att få ut mer välfärd från varje skattekrona har kommunerna ett ansvar att arbeta med effektiviseringsfrågor och med benchmarking mot de bästa, skriver Svenskt Näringsliv.

Publicerad: 21 juni 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Kommunerna skulle kunna leverera välfärd för ytterligare 40 miljarder kronor, utan att behöva höja skatten,” skriver Bettina Kashefi och Anders Morin.

Foto: Svenskt Näringsliv


Ämnen i artikeln:

VälfärdSkatterEkonomiKommunerSvenskt Näringsliv

Sveriges demografiska utveckling gör att kommunerna måste bli effektivare för att välfärden ska hålla en fortsatt hög nivå. Höjda skatter löser inte problemet. Däremot visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv att kommunerna skulle kunna leverera välfärd för ytterligare 40 miljarder kronor, utan att behöva höja skatten.

Andelen av befolkningen i arbetsför ålder sjunker successivt samtidigt som andelen över 80 år, som generellt har störst behov av välfärdstjänster, växer kraftigt. Detta tillsammans med ökad efterfrågan på välfärdstjänster utgör en stor risk för både kommuner och näringsliv. Om inget görs riskeras stora skatteökningar och att all nettoökning av sysselsättningen framöver kommer att ske i kommunsektorn. En sådan utveckling skulle skada både kommuner och näringsliv.

Lösningen på problemet ligger i att få ut mer välfärd för satsade resurser. Vi visar i den nya rapporten att detta är möjligt genom att jämföra kvaliteten i verksamheterna med de resurser som sätts in.

LÄS OCKSÅ: 2 678 påminnelser för försenade fakturor 

Jämförelsen har gjorts i grundskolan och äldreomsorgen. Det framkommer då att det inte finns något statistiskt samband mellan mer resurser och högre kvalitet, även när vi rensat för strukturella skillnader mellan kommunerna. 

Kostnadsskillnaderna är dessutom stora. Den genomsnittliga kommunala kostnaden för grundskolan är 105 000 kronor per elev, men varierar från 90 000 kronor i de kommuner med lägst kostnad till 130 000 kronor i de dyraste kommunerna, när skillnader i struktur beaktas. I äldreomsorgen är skillnaderna ännu större.

I rapporten har vi också jämfört den genomsnittliga kostnadsnivån för en grupp föredömeskommuner, som presterar väl vad gäller såväl kvalitet som kostnadseffektivitet, med kostnadsnivån i övriga kommuner, efter hänsyn till strukturella skillnader mellan kommunerna. På detta sätt kan vi beräkna en effektiviseringspotential. 

LÄS OCKSÅ: Ge oss inte mer pengar

Om alla kommunerna hade samma kostnadsnivå som föredömeskommunerna skulle effektiviseringspotentialen vara mellan sju och tretton procent av kostnaderna, beroende på om föredömeskommunerna är de 25 eller 10 procenten mest effektiva. Konsultföretaget WSP har med en liknande metod beräknat potentialen för övriga kommunala välfärdsverksamheter. Sammantaget bedömer vi att det finns en potential på över 40 miljarder kronor. 

Kommunerna har ett ansvar att arbeta med effektiviseringsfrågor och med benchmarking mot de bästa. Behovet förstärks eftersom statsbidragen kommer att minska när pandemin har klingat av och statsfinanserna måste stärkas. Även staten måste ta ett större ansvar för kommunernas effektiviseringsarbete, särskilt på följande områden:

Slopa riktade bidrag. De riktade statsbidragen, som låser fast resurser och försvårar långsiktighet, behöver till största delen fasas ut och ersättas av generella. 

Statligt digitaliseringsansvar. Staten behöver besluta om gemensamma och öppna standarder för den digitala infrastrukturen, samt under en begränsad tid stimulera investeringar i digitala lösningar genom ett bidrag, som även privata företag kan söka. 

Kommunalt skattestopp. Det behövs ett tillfälligt kommunalt skattestopp såsom på 90-talet. Kommuner som höjer skatten får då ett avdrag i det generella statsbidraget. Krisande kommuner ska som en sista utväg kunna få hjälp av Kommunakuten mot att en åtgärdsplan upprättas.

Underlätta innovationer i välfärden. Möjliggör frikommunsförsök där kommuner och välfärdsföretag som vill testa något nytt efter en ansökan kan frångå delar av existerande regelverk. 

Värna konkurrens på lika villkor. De privata välfärdsföretagen bidrar med innovationskraft och konkurrens. Här handlar det om rättvisa ersättningssystem och LOV-system enligt dansk förebild. 

Kommunal effektivitetsbonus. Kommuner som över tid höjer sin effektivitet ska kunna erhålla en bonus från staten. Ett sådant system behöver utredas vad gäller träffsäkra effektivitetsmått, men bör införas på sikt.

Kommunalt arbete för att uppnå mer värde för skattepengarna tar tid och därför är det bråttom. Nu när vi ser ljuset i pandemitunneln måste denna fråga hanteras. Varken välfärdssektorn eller näringslivet klarar av den framtid med stora skattehöjningar som annars blir fallet.

Bettina Kashefi, Chefekonom Svenskt Näringsliv

Anders Morin, Ansvarig Välfärdspolitik Svenskt Näringsliv

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News