Höj ambitionen för förskolan, Ekström

Sverige har länge gått i spetsen för en förskola med ett brett deltagande och ett rikt pedagogiskt innehåll. Men arbetssituationen för förskolans personal har under senare år blivit så pressad att kvaliteten är hotad. Stora barngrupper, arbetslag där personalstyrkan inte är fulltalig och där tiden att planera undervisningen är extremt begränsad – det har blivit vardag för många förskollärare. På toppen av allt detta ligger den extrema situation som pandemin fört med sig.

Ett viktigt steg framåt för förskolan var alliansregeringens reformer som 2011 gjorde förskolläraryrket till ett legitimationsyrke och som såg till att verksamheten blev en egen skolform med en ny läroplan. Förskollärarna har genom den nya läroplanen fått ett utökat undervisningsansvar, men problemet är att de ofta har minimal tid för att hinna med dokumentation, planering, reflektion och utveckling. I Lärarförbundets senaste medlemsundersökning var det sex av tio förskollärare som bara hade två timmar eller färre för att planera sin undervisning.

Ett annat stort bekymmer är bristen på utbildad personal. Både andelen utbildade barnskötare och andelen utbildade förskollärare varierar stort mellan olika förskolor och så många som en tredjedel av personalen i våra förskolor saknar i dag helt utbildning för att arbeta med barn. Förutsättningarna att ha professionella samtal om läroplanen och bedriva en kvalitativ undervisning försämras ofrånkomligen ju fler som saknar relevant utbildning.

Sverige kan fortfarande vara stolt över sin förskola. Det visar både internationella studier och mätningar av hur nöjda föräldrarna är med verksamheten. Allt detta bygger dock allt mer på den stora hängivenheten hos personalen och allt mindre på de faktiska förutsättningar som råder för verksamheten. Frågan är hur länge personalen orkar? Sjuktalen är redan höga och av Lärarförbundets medlemsundersökningar framgår att hälften av förskollärarna inte hinner med stora delar av sitt uppdrag under ordinarie arbetstid.

Internationell forskning visar att en brett tillgänglig förskola med god kvalitet och höga pedagogiska ambitioner är en mycket bra grund för fortsatt lärande – särskilt för barn från studieovana hem.

Dessvärre ser vi nu hur skillnaden mellan förskolor av hög kvalitet respektive låg kvalitet växer. Den negativa trenden fortgår trots att alla vet att förskolan spelar en väldigt viktig roll för att ge alla barn en bra start i livet. Alla barn i Sverige behöver ha tillgång till en bra förskola oavsett var i landet de växer upp.

Ambitionen för den svenska förskolan behöver nu höjas. En förskola av hög kvalitet måste säkerställas i hela Sverige. Kompetensförsörjningen behöver säkras och styras mer utifrån hur bristsituationen ser ut i landet. Arbetsvillkoren måste göras hållbara och finansieringen uthållig. Ett viktigt och första steg för den omstart som behövs vore en genomgripande utredning som har mandat att föreslå åtgärder.

Därför är vi glada för att det nu äntligen finns en majoritet för detta i Sveriges riksdag. Trots regeringspartiernas motstånd har riksdagen nyligen tillkännagivit för regeringen att den bör tillsätta den breda förskoleutredning som bland annat många forskare, Lärarförbundet och Moderaterna efterfrågat.

Nu förväntar vi oss att regeringen inte segar mer, utan i stället skyndsamt agerar utifrån riksdagens uttalade vilja och inleder en nödvändig förstärkning av förskolan. Vår uppmaning till regeringen är att våga se problemen, ta fram genomarbetade förslag och, framför allt, börja lyssna på förskolans personal.

Noria Manouchi, riksdagsledamot (M)

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet