fredag31 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Hög tid att statens infrastrukturskuld betalas av”

Sverige har inte råd med att staten fortsätter att förbise Västerås och Västmanlands satsningar, skriver Staffan Jansson (S) och Denise Norström (S)

Publicerad: 16 maj 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Staffan Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Västerås. Denise Norström (S), regionstyrelsens ordförande i Västmanland. Foto: Per Groth (Staffan Jansson)


Ämnen i artikeln:

Region VästmanlandTrafikverketTågtrafik

Snart fastställer regeringen planen för Sveriges infrastruktur för åren 2022–2033. Sverige har inte råd med att staten fortsätter att förbise Västerås och Västmanlands satsningar. Att öka kapaciteten för kollektivtrafiken är avgörande både för regionens tillväxt och för Sveriges gröna omställning. 

Ny universitetsstad med kraftig befolkningsökning och pendling. Energihuvudstad och elektrifieringsnav med hjärnkraften bakom Sveriges nyindustrialisering. Världsledande exportindustri och en motor i regionens näringsliv. Det kan låta som en ickefråga att staten ska finansiera infrastruktursatsningar i Västerås och Västmanland, men så är inte fallet.

LÄS MER: Skarp kritik mot Trafikverkets järnvägsplan: ”Nonchalerar avtal helt och hållet” 

I Trafikverkets förslag till nationell plan är två av våra viktigaste satsningar inte prioriterade; Västerås central/resecentrum och att öka kapaciteten på Mälarbanan, genom att bygga bort flaskhalsar. Om regeringen inte tar in dessa satsningar i planen så hotas fortsatt tillväxt och utveckling. 

En ombyggd bangård i Västerås resecentrum behövs för att möta dagens och framtidens resandebehov, öka resorna med hållbara transportmedel, säkra kompetensförsörjning, öka arbetspendlingen och knyta ihop bostadsmarknaden i hela Stockholm-Mälarregionen. I anslutning till detta resecentrum byggs 10 000 nya, kollektivtrafiknära bostäder i linje med statliga direktiv för hållbar bostadsförsörjning. Detaljplanen är omarbetad och färdig för antagande med möjlig byggstart 2023. Vi har dessutom delat upp satsningen i etapper så att även finansieringen kan delas upp fram till 2045.

Genom åren har Västerås och Västmanland till stora delar vuxit av egen kraft, utan stora statliga investeringar eller utlokaliseringar av myndigheter. Vår viktiga roll för svensk industri och export tas tyvärr för given. Det märks i infrastrukturfinansieringen de senaste sexton åren, där Västmanland för fjärde perioden i rad fått en bottentilldelning i nationella transportplanen. 

Samtidigt som vårt näringsliv uppmärksammas för sin roll i den globala energiomställningen, med företag som ABB, Northvolt och Hitachi, har vi blivit en vit fläck när infrastrukturen – själva förutsättningarna för exportsuccéerna ¬– ska finansieras. Nu, i ett läge när historiskt mycket samhällsnytta per satsad krona kan skapas här, håller det inte att skjuta våra viktiga och långt gångna infrastrukturprojekt på framtiden.

Vi i Västerås och Västmanland har följt avtal och avsiktsförklaringar och tagit de beslut och gjort de investeringar som Trafikverket och staten har krävt och rekommenderat oss. Nu förväntar vi oss att staten också håller fast vid vår gemensamma målbild och agerar i enlighet med de avsiktsförklaringar vi tecknat med Trafikverket.

I vår när regeringen fastställer den nationella planen är det hög tid att statens infrastrukturskuld betalas av. Sverige, Västmanland och Västerås förtjänar en plan där satsningarna på Västerås central/resecentrum och Mälarbanan ingår.

Staffan Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Västerås

Denise Norström (S), regionstyrelsens ordförande i Västmanland

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev