Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Heltidsarbete ger fler kvinnor trygghet och frihet”

Heltidsarbete som norm gör fler kvinnor ekonomiskt självförsörjande, minskar rekryteringsbehovet i välfärden och ökar jämställdheten, skriver Kommunal och SKR.

Publicerad: 27 april 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kvinnor har 3,2 miljoner kronor mindre i livsinkomst jämfört med män, skriver Tobias Baudin och Anders Knape.

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån, kommunal, Hans Alm/SKR


Ämnen i artikeln:

SKRKommunalJämställdhet

Coronapandemin har satt ljuset på välfärdens medarbetare och chefer. De har arbetat under extremt tuffa förutsättningar i över ett år, och kommer att fortsätta göra det tills pandemin är över. Och eftersom fyra av fem anställda i kommuner och regioner är kvinnor är det på dem ljuset fallit starkast. Det är kvinnorna som står i det främsta ledet i bekämpningen av coronaviruset.

Samtidigt är skillnaderna mellan kvinnor och män i arbetslivet fortfarande mycket stora. Jämfört med män arbetar kvinnor oftare deltid, har högre sjukfrånvaro, tar ut fler föräldradagar, är oftare hemma med sjuka barn och har 3,2 miljoner kronor mindre i livsinkomst. För att kvinnor och män ska bli mer jämställda på arbetsmarknaden måste kvinnor och män dela på föräldraledighet, vab och sist men inte minst – på det obetalda hemarbetet. 

För vinsterna med heltidsarbete är tydliga. Det ökar inkomsten varje månad, ger högre pension och ökar avsättningar till a-kassa och socialförsäkringar. Att arbeta heltid ger fler kvinnor trygghet och frihet genom ökade möjligheter att vara självförsörjande och ekonomiskt oberoende. 

Att fler går från deltidsarbete till heltidsarbete är också en av de viktigaste åtgärderna för att möta välfärdens kompetensförsörjningsutmaning. Genom att öka arbetstiden för de medarbetare som redan jobbar i äldreomsorgen kan man höja grundbemanningen och dessutom dra nytta av den kompetens som redan finns. Självklart måste det gå hand i hand med ett kontinuerligt arbete för en god och hållbar arbetsmiljö. 

Under resan mot heltidsarbete som norm krävs en stor dos ödmjukhet. Mot bakgrund av den senaste tidens diskussioner kring så kallade hälsoscheman kan vi som centrala parter konstatera att vi behöver fortsätta dialogen om en arbetstidsförläggning som möter såväl medarbetarnas som verksamheternas, och framför allt omsorgstagarnas, behov.

Införandet av heltidsorganisationer är ett arbete som måste ske på lokal nivå. Det är en förändringsprocess som behöver tas steg för steg och i löpande dialog mellan chefer och medarbetare ute på arbetsplatserna, och alltid i kombination med arbete för en hållbar arbetsmiljö.

Omställningen till heltidsorganisationer är komplex. Verksamheterna behöver få rimliga förutsättningar och resurser för genomförandet. Politiker, arbetsgivare och fackliga organsisationer behöver fortsätta det viktiga arbetet med att heltidsarbete ska bli norm. Staten behöver säkerställa att åtgärder som exempelvis äldreomsorgslyftet är långsiktiga och finansiellt hållbara. Det kommer inte att räcka enbart med tillfälliga injektioner. 

LÄS OCKSÅ: Är äldreomsorgslyftet bara ett spel för galleriet? 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Kommunal är överens om att förlänga och förstärka arbetet med Heltidsresan till 2024. Under de kommande fyra åren kommer vi att jobba med tre målsättningar för att heltidsarbete ska bli norm i välfärden:

Att alla nyanställningar ska vara på heltid. De som nyanställs i välfärden ska anställas på heltid och också arbeta heltid. 

Att minska antalet tidsbegränsade anställningar. Ge fler tidsbegränsat anställda möjlighet till relevant utbildning och kompetens för att kunna bli tillsvidareanställda. 

Att öka andelen arbetad tid som utförs av ordinarie omsorgspersonal. Fler medarbetare behöver gå från deltid till heltid genom att sysselsättningsgraden ökas för befintlig personal. 

Heltidsresan har gett konkreta resultat de senaste tre åren. Inom äldreomsorgen ökade andelen nyanställningar på heltid med 12 procentenheter jämfört med 7 procentenheter i kommunen i stort. Andelen heltidsarbetande ökade dubbelt så mycket i äldreomsorgen, jämfört med kommunen i stort. Heltidsarbete som norm kommer att göra fler kvinnor ekonomiskt självförsörjande, minska rekryteringsbehovet i välfärden och öka jämställdheten i arbetslivet.

Tobias Baudin, ordförande Kommunal

Anders Knape, ordförande (M) Sveriges Kommuner och Regioner

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SKRKommunalJämställdhet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev