Har Åsa Fahlén läst läroplanen för förskolan?

Replik. Lärarnas Riksförbund hejar på förslaget om en tioårig grundskola utan en tanke på konsekvenserna. Och utanför regeringskansliet står professionen från hela utbildningstrappan och skriker sig hesa i förtvivlan över att resurserna inte räcker till. I och med det nya förslaget tar man ett starkare stryptag kring professionens redan blockerade andningsorgan. Det är inte längre enbart Förskoleupproret som hörs.

Grunden för djupare kunskap läggs redan i förskolan – inte först hos sexåringar, som Åsa Fahlén påstår i sin text. Vi förutsätter därför att det inte enbart stannar vid att det är förskollärare som behöver kompetensutveckling, utan att också de nuvarande grundskollärarna får en uppgraderad kompetensutbildning för att få undervisa sexåringar.

Åsa Fahlén visar med all önskvärd tydlighet sin förminskning av förskollärares kompetens i citatet: ”Vilken förälder vill att det första och kanske viktigaste steget i att klara skolan och livet, nämligen den grundläggande läs- och skrivinlärningen, ska skötas av dem som har otillräckliga kunskaper i hur detta ska läras ut?”.

Förskollärare är legitimerade lärare, är proffs på hur man undervisar just sexåringar och väl medvetna om vikten av att barn har förberedande läs- och skrivkunskaper samt hur detta ämne bäst lärs ut i den åldern. Man gör redan nu insatser i ämnet, så som läslyftet, och Lpfö18 har ett förtydligande. Det får oss att undra om Åsa Fahlén läst läroplanen för förskolan och vilken omvärldsbevakning hon har.

Förslaget om tioårig grundskola kommer få oanade konsekvenser där vi kryper ytterligare längre ner i åldrarna för att kunskapsmäta små barn. I dag förbereds sexåringarna i förskoleklass. Femåringar bör få samma möjlighet till en mjuk övergång till skolan som sexåringarna får nu. Detta skulle innebära att det faller på förskolans lott. Och fyraåringarna ska då förberedas för förskoleklass. Vi lämnar det påståendet hängande till eftertanke.

Enligt nobelpristagaren dr Heckman vinner samhället både socialt och ekonomiskt på att barn från födseln till fem-sex årsåldern får en bra grund och en kvalitativ uppväxt. Han menar att alla barn gagnas av en förskola av god kvalitet, men att barn i utsatta familjer är i än större behov av den.

Ett citat från Ingrid Hylander, docent i pedagogik, leg. psykolog och seniorforskare på KI, bekräftar att våra påståenden stämmer överens med det forskningen säger: ”Hälsa och lärande går hand i hand [...] Förskola med hög kvalitet har effekt på senare social förmåga, läsförmåga och matematisk förmåga.” (2019). Gustafsson J.-E, m.fl., (2010) menar också att inlärningen i denna ålder ska vara utan krav på uppnåendemål. Vi ser med fasa hur barn nu riskerar att blir pressade att klara, av andra, uppsatta mål.

Vi i Förskoleupproret undrar, allt annat än stilla, hur man kan föreslå denna tioåriga grundskolereform när forskning så tydligt talar för motsatsen, när professionen försöker uppmärksamma den skeva fördelningen mellan krav och resurser, och när Lärarförbundet och även Lärarnas Riksförbund har varnat för lärarbristen som redan är ett faktum. Dessutom kommer det skrämmande rapporter om förskollärare, barnskötare, lärare och lärare mot fritidshem som flyr yrket eller avbryter sina studier. Tankesmedjan Balans rapporterar med precision de felande länkarna.

Nej, pengarna måste riktas mot ett annat mål, nämligen mot en stadig grund, en human relation mellan krav och resurs från förskola till gymnasiet. Därifrån kan vi ta ett gemensamt avstamp till något nytt. Men tills dess: avvakta med nya reformer.

Diana Hall, leg. förskollärare, Förskoleupprorets ledningsgrupp

Katrin Nörthen, leg. Förskollärare, Förskoleupprorets ledningsgrupp

Anni Jansson, leg. förskollärare, Förskoleupprorets ledningsgrupp

Monica Lindström, leg. förskollärare, Förskoleupprorets ledningsgrupp

Annica Järking, fd. förskolechef, Förskoleupprorets ledningsgrupp

Annette Nord, leg. förskollärare, Förskoleupprorets ledningsgrupp