Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Hållbarhetskraven för livsmedel behöver skärpas

Det saknas explicita krav om minskade växthusgasutsläpp i Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav för livsmedel. Det gör att potentialen att ställa krav som leder till minskade utsläpp av upphandlande myndighet omintetgörs, skriver ordföranden för Växtbaserat Sverige Cecilia McAleavey.

Publicerad: 10 oktober 2019, 12:32

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Det behövs en standard för hur en beräknar och redovisar klimatpåverkan från livsmedel, skriver Cecilia McAleavey.

Foto: Arne Forsell / Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

LivsmedelUpphandlingsmyndighetenKlimat

I ett pressmeddelande den 9 september uppmanar Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek, och Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, kommuner och regioner att bli mer offensiva och ställa tuffare hållbarhets- och klimatkrav i sina upphandlingar. De skriver att det är ett måste för att nå uppsatta miljömål.

Vi välkomnar uppmaningen, men noterar att det saknas explicita krav om minskade växthusgasutsläpp i Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskrav för livsmedel. Det gör att potentialen att ställa krav som leder till minskade utsläpp av upphandlande myndighet omintetgörs.

Inom området fordon och transport är det grundläggande att som upphandlare ställa olika krav på minskade koldioxidutsläpp. Som exempel uppmanas ”informationskravet för minskad klimatpåverkan” att användas för att främja förbättringar och ge leverantören möjligheten att minska klimatpåverkan.

Då livsmedelsindustrin står för ungefär 25 procent av Sveriges totala utsläpp behöver det finnas motsvarande explicita klimatkriterier inom området livsmedel. Precis som det är standard att jämföra utsläpp mellan olika bilar behöver det vara standard att jämföra utsläpp från olika livsmedel.

Upphandlingsmyndighetens egen miljöanalys visar att det är få poster som står för en stor del av miljöpåverkan. Av de drygt 120 inköpskategorierna som ingår i analysen står nio kategorier för 50 procent av klimatpåverkan i form av växthusgaser. Livsmedel är en av dem och kommer på sjätte plats. Livsmedel är också den kategori som påverkar förändrad landanvändning mest.

Ett annat problem är myndighetens traditionella gruppering av livsmedel. Det finns grupper för kött, mjölk, fisk och skaldjur och så vidare, men inte någon grupp för till exempel vegetabiliska proteiner eller växtbaserade mejeriprodukter.

Problemet är att denna typ av produkter placeras i grupper där de egentligen inte passar in, och därmed tilldelas kriterier som inte är relevanta för dem. Det blir missvisande för upphandlaren, och riskerar att osynliggöra utvecklingen av växtbaserade livsmedel vilket är till nackdel för klimatet.

Sammantaget behöver Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier inom området livsmedel inkludera livscykelperspektiv och kompletteras med kriterier som ställer krav på minskade växthusgasutsläpp. Parallellt behöver grupperingen av livsmedel uppdateras så att den speglar utvecklingen av växtbaserade livsmedel.

Båda åtgärderna är viktiga för att kommuner och regioner ska kunna ställa klimatkrav inom livsmedel på motsvarande sätt som gäller för transporter. Vi är medvetna om att det inte är enkelt. Metoder och verktyg finns tillgängliga, men det behövs en standard för hur en beräknar och redovisar klimatpåverkan från livsmedel. Här efterfrågar vi tydlig ledning från Upphandlingsmyndigheten. Ska vi nå miljömålen behöver vi öka takten nu. Växtbaserat Sverige efterfrågar därför följande åtgärder:

■ En gemensam syn på hur klimatkraven ska formuleras samt att gränsvärden för de olika kraven tas fram.
■ Att grupperingen av livsmedel ses över och uppdateras så att respektive produkt jämförs i relevant kategori.
■ Klimatberäkning för fler livsmedelsprodukter.
■ En uppdatering av Dabas för att möjliggöra inkludering av klimatdata.
■ Inled dialog med relevanta aktörer inom livsmedelsbranschen för att förbereda marknaden så att leverantörer har möjlighet att arbeta fram klimatdata för de olika produkterna.

Cecilia McAleavey, ordförande branschorganisationen Växtbaserat Sverige

Om Växtbaserat Sverige:

Växtbaserat Sverige är en branschorganisation för företag verksamma inom livsmedelssektorn. Organisationens syfte är att främja växtbaserade livsmedel.

Medlemmar är:
Findus
Food for Progress
Nestlé/Hälsans Kök
Nordic Lunch/VegMe
Oatly
Orkla Foods Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News