”Grundskolans tionde år bör läsas på gymnasium”

Sverige ska få en tioårig grundskola, föreslog utredningen En tioårig grundskola 2021. Jag hoppas att vi är en del som tycker att detta innebär en möjlighet att tänka nytt.

På 1980-talet kom Gunnar Berg med sin forskning om skolan, som visade att vi i den svenska skolan var otroligt försiktiga och rädda för att utnyttja det frirum som skollag, förordningar och andra styrdokument i grunden gav skolan. Hans förhoppning var så vågad att han hoppades att några skolor skulle ta steget över den fiktiva gräns som frirummet ändå omgärdades av. 

LÄS MER: Lista: Så mycket tjänar Kommunsveriges skolchefer 

Förutsättningen att utmana gränserna fanns i det statsbidrag som på 1980-talet var gällande. En särskild pott för Lokalt utvecklingsarbete, Luva, fanns nämligen med i bidraget. Min erfarenhet som rektor på en mellanstadieskola i Norberg på 80-talet och början av 90-talet är att med detta redskap kunde jag ge mina pedagoger friare händer. Varje årskurs valde ett utvecklingsinslag och fick medel för detta.

Med detta som bakgrund har jag under 40 år inom skolans tjänst, och lika lång erfarenhet som lokalpolitiker, haft anledning att försöka leva som jag lärde då. När tioårig grundskola kom på tapeten började jag därför fundera. Då jag satt i direktionen på vårt dåvarande gymnasieförbund såg jag ju att avhoppen var många, omvalen många, och alla spände inte bågen optimalt på grundskolan för att utmana sig själva tillräckligt inför gymnasiet. Borde vi inte undvika mer av samma sak och istället utforma det tionde året mer framåtsträvande?                        

Jag tänker mig att ett gymnasialt basår borde kunna bli den länk som behövs mellan grundskolan och gymnasiet. Då skulle förskoleklass bli år 1 och år 9 blir alltså nuvarande år 8. Låt sedan år 10 bli det gymnasiala basår där man får chansen prova på att gå i en mer kursindelad skola, där skoldagarna kan variera från vecka till vecka, och där du möter pedagoger som har mer fokus på att ge dig verktyg för ett nära förestående yrkesliv eller för fortsatta studier. Du förväntas dessutom som elev ta ett större eget ansvar för dina studier.

De olika programmen skulle kunna introduceras under exempelvis fyra veckor långa prova på-perioder. Där skulle kravet vara på skolan att visa på möjligheter, svårigheter, krav och förväntningar – men huvudsakligen att ärligt och öppet göra allt för att väcka ungdomars nyfikenhet på de olika programmen.

Detta basår skulle kunna bli en win-win-reform. Mer träffsäkra val, färre avhopp och omval som i dag tar mycket resurser, och färre ungdomar som upplevde sig själva som misslyckade.

Det tionde året bör läsas på ett gymnasium. Gymnasiet är ju i grunden en kommunal angelägenhet, så här behövs nytänk kring samarbetsformer.

Att tänka utanför boxen, att beträda något utanför bekvämlighetszonen, kan upplevas som otryggt. Vi uppmanar gärna våra elever att prova, ta nya steg, våga. Ska då inte vi i vuxenvärlden föregå med det goda exemplet att visa nya vägar? Den som tror att ”det går aldrig” borde aldrig ha läst mer än rubriken på detta debattinlägg.

Putte Dahlström
Rektorsutbildad lärare och ledamot i Norbergs kommunfullmäktige för Partiet för Norbergs framtid