Göteborgs skolor sämst och dyrast

Oacceptabelt många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet – i Göteborg och Malmö så många som var fjärde elev.  Alltför många huvudmän, i huvudsak kommunala, klarar inte att driva skolor där det råder ordning och reda i klassrummen och där det sätts tydliga kunskapsmål som följs upp systematiskt.

Värst i landet är Göteborg. Det är slutsatsen i den rapport som Friskolornas riksförbund i dag publicerar: Se skolans verkliga utmaningar.

Rapporten går igenom utvecklingen i den svenska grundskolan sedan 2011. Den visar tydligt att det finns både lyckade och misslyckade arbetssätt bland skolhuvudmän, vilket har stor betydelse för elevernas resultat. Rapporten står därför i tydlig kontrast till den nyligen presenterade utredningen ”En mer likvärdig skola” av Björn Åstrand, som har ett närmast ensidigt fokus på elevsammansättningen.

Göteborgs skolpolitik de senaste tio åren utgör det tydligaste exemplet på rapportens slutsats, att arbetssätt, styrning och ledarskap spelar stor roll. Göteborg har högst årskostnad per elev i landet, 124 907 kronor, men har trots det i flera avseenden varit sämst i klassen.

Det finns inga enkla svar på hur en kommun – eller fristående huvudmän – som i dag driver dåliga skolor ska kunna förbättra dem. Men det finns några saker man kan börja med. En metod är att lära av goda exempel på huvudmän som arbetar systematiskt med att sätta kunskapsmål och följa upp dem.

Det är därför besvärande för Göteborgs del att Skolinspektionen ansåg att rektor på 10 av 43 skolor behövde utveckla ett systematiskt uppföljnings- och analysarbete gällande elevernas kunskapsresultat.

En annan viktig faktor för framgång är studiero bland eleverna. I 10 av 43 skolor i Göteborg bedömdes skolmiljön endast i låg utsträckning präglas av trygghet och studiero. Bara det faktum att det först nu finns en samlad statistik för alla skolor över elevers närvaro på lektioner visar hur bristande uppföljningen har varit.

Göteborg är också den kommun som fått överlägset flest vitesförelägganden av Skolinspektionen. Sedan 2015 har vite förelagts hela 34 gånger. Merparten av problemen har funnits just i Göteborgs kommunala grundskolor. Hela nio gånger har kommunen inte lyckats åtgärda de påtalade bristerna utan tvingats betala över 4 miljoner kronor i viten.

Efter valet 2018 införde den nya kommunledningen en gemensam grundskoleförvaltning för hela Göteborg. Den har således bara funnits i något år, men ambitionen är god. Det ska bli intressant att följa utvecklingen i Göteborgs kommunala skolor och se om kommunens systematiska kvalitetsarbete kan utvecklas och om resultaten i skolorna kan höjas.

För den som vill ha goda kommunala exempel pekar rapporten på Nacka, Sollentuna, Upplands Väsby och Helsingborg. Det finns också mycket att lära av kunskapsfokus, kvalitetsarbete och studiero hos fristående aktörer som Internationella engelska skolan, Kunskapsskolan och Lärande i Sverige.

Det är också viktigt att komma ihåg att nio av tio elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet har gått i en kommunal skola. Samtidigt varierar resultaten stort mellan olika kommunala skolor, trots likartade förutsättningar. Ska vi lyckas vända trenden och på allvar öka andelen elever som når behörighet till gymnasiet så handlar det främst om att förändra ett antal kommunala skolors styrning, ledning och arbetssätt.

Friskolorna vill gärna bidra till ett sådant samtal mellan huvudmän.

Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbunds vd