”Gör sjuksköterskor delaktiga i kommunala biståndsbeslut”

Vi har inte tid att låta de allvarliga bristerna i vården av äldre personer kvarstå längre. Coronakommissionen och Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), liksom flera statliga utredningar, har visat att brist på såväl medicinsk kompetens som omvårdnadskompetens på särskilda boenden och i hemsjukvård bidrar till att äldre drabbas av otrygghet, missförhållanden och allvarliga vårdskador. Även brister i ledarskap och bemanning äventyrar en säker, personcentrerad vård och omsorg. Det delade ansvaret mellan kommuner och regioner utgör ytterligare en svårighet.

Allt fler svårt sjuka äldre personer vårdas i sitt hem eller på särskilda boenden. Personer som bor på särskilda boenden är i hög ålder och har ofta flera sjukdomstillstånd eller nedsatt kognitiv förmåga. De löper hög risk att drabbas av vårdskador som fallskador, trycksår och undernäring. Det innebär att behovet av avancerad behandling och kvalificerad omvårdnad ökat.

LÄS MER: Alla granskade äldreboenden får kritik av Ivo

Trots det har andelen sjuksköterskor minskat sedan 2015 i förhållande till andra yrkesgrupper. Ofta är särskilda boenden endast bemannade av sjuksköterskor på kontorstid. Det medför behov av en omfattande delegering av hälso- och sjukvårdsinsatser till omsorgspersonal som ofta saknar tillräcklig medicinsk kompetens, vilket i sin tur medför ökad risk för vårdskada.

Utredningen ”Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer” konstaterar att patienter inte alltid får medicinsk bedömning av en sjuksköterska efter behov. ”Det innebär därmed en sämre vård för patienten, en ökad osäkerhet för omsorgspersonalen och en ökad risk för undvikbara akutinläggningar som inte gagnar patienten”, skriver utredaren, som föreslår att hälso- och sjukvårdslagen ska tillföras krav på att den enskilda personen vid behov ska kunna få en medicinsk bedömning av en sjuksköterska dygnet runt.

Precis som utredningen beskriver krävs sjuksköterskekompetens för att kunna möta den äldre personens komplexa behov. Det behövs olika specialistkompetenser såsom geriatrik, psykiatri och primärvård, samt specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre och mot psykiatrisk vård, liksom distriktssköterskor. Denna ambitionshöjning kräver ökade resurser till äldrevården och att teamets kompetens tas till vara.

Kommunerna måste bli betydligt bättre på hälso- och sjukvård för äldre personer. Det är en alltför vanlig uppfattning att kommunerna står för socialtjänst och regionerna för hälso- och sjukvård. Att kommuner i dag är stora utförare av hälso- och sjukvård kan inte nog betonas.

För att äldre personer ska få omvårdnad och/eller serviceinsatser i sitt eget hem eller på särskilda boenden krävs biståndsbeslut från kommunen. Dessa fattas av biståndshandläggare som oftast har hög kompetens inom det sociala området men saknar omvårdnadskompetens. Det finns behov av att sjuksköterskor blir delaktiga i biståndsbeslut som gäller omvårdnadsinsatser.

Problemen i äldrevården är väl kända och det brådskar att påbörja ett strategiskt arbete för att höja kvaliteten på vård och omsorg om äldre personer i kommunerna. Gör sjuksköterskans arbete inom kommunal hälso- och sjukvård mer attraktivt genom att:

• Tillföra nödvändiga ekonomiska resurser till vård av äldre personer.

• Lagstifta om den enskilda äldre personens rätt till bedömning av sjuksköterska dygnet runt.

• Höja bemanningen av sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården.

• Ge biståndshandläggare och specialistsjuksköterska gemensamt ansvar för beslut om bistånd och omvårdnad.

Oili Dahl
Ordförande, Svensk sjuksköterskeförening

Helle Wijk
Professor i omvårdnad, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, och ledamot i Svensk sjuksköterskeförenings vetenskapliga råd