”Gör kärnkraftsetableringen attraktiv för lokalsamhället”

När mitt parti Centerpartiet lanserade den nya parollen ”Ge kraft åt varje människa” var det sannolikt inte kärnkraft som avsågs. Just detta verkar dock vara ambitionen för regeringen Kristersson. Genom ett nytt lagändringsförslag föreslår de nämligen att det ska bli möjligt att anlägga mindre kärnkraftverk på nya platser i landet.

Vi centerpartister har en historiskt problematisk relation till kärnkraft, men en lång tradition av närodlad politik. Här kan jag därför – som centerpartistisk lokalpolitiker – notera tre lokala hinder som regeringen bör beakta i ambitionen om närodlad kärnkraft:

LÄS MER: Regeringen ska ändra lagen för att bygga kärnkraft i fler kommuner

För det första tar förslaget inte hänsyn till den kommunala vetorätten. Utan positivt beslut i kommunfullmäktige blir inga kärnkraftsreaktorer projekterade, och den kommunala vetorätten sätter i dag stopp för 78 procent av alla svenska vindkraftsprojekt.

Troligtvis kommer utbyggnaden av kärnkraft att möta ännu större lokalt motstånd. Det finns därmed inga större förutsättningar för att kärnkraftsreaktorer ska bifallas i lokalpolitiken, och lagförslaget riskerar att bli plakatpolitik.

Vad som kan göra regeringens planer än svårare att förverkliga är säkerhetsaspekten, som rimligen leder till att flera kommuner borde involveras i besluten. För att vindkraft ska anläggas krävs i dag endast bifall från den kommun där turbinerna ska uppföras. Anläggandet av en kärnkraftsreaktor kan dock väcka motstånd även i angränsande kommuner.

Olyckan i Tjernobyl kom att påverka länder i när och fjärran, så det förefaller rimligt att även röster utanför kommungränserna blir hörda här. Kommunal tillstyrkan bör därför förmodligen omfatta mer än en kommun och hela regelverket bör ses över.

Slutligen bör den kommun som överväger att säga ja till kärnkraft ges ett kraftigt incitament för detta. Det är rimligt att de kommuner som bidrar till elproduktion i Sverige bör få del i det värde som skapas, såsom fallet är i Norge. Om samma princip gällde här skulle Strömsunds kommun troligtvis redan vara en av de rikaste i landet, och jag har svårt att se vilka invändningar som kan finnas mot rättvisan i detta.

Även om varje människa kanske inte har så mycket kraft som Centerpartiet önskar i sin slogan, har hennes närmaste politiska företrädare många gånger makten att förhindra etableringen av ny energiproduktion.

Om regeringen Kristersson vill lansera en närodlad kärnkraft i Sverige bör det därför, på samma gång, genomföras reformer som gör kärnkraftsetableringen attraktiv för lokalsamhället. Förslaget som nu ligger på bordet innehåller inget i den vägen.

Rebecka Öberg (C), kommunfullmäktigeledamot i Lidingö