Gör det enklare för företag att ställa om till fossilfritt

Efter flera års minskning ökade förra året koldioxidutsläppen från vägtrafiken med 0,5 procent. I statistiken som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Trafikverket kan man se att huvudorsaken är en ökande lastbilstrafik samt att andelen biodrivmedel inte har fortsatt öka.

Samtidigt finns det en annan utveckling i form av kommuner, åkerier och andra företag som inser lägets allvar och sätter ambitiösa mål. I Fossilfritt Sveriges transportutmaning har över 200 organisationer lovat att ha fossilbränslefria transporter senast 2030 och en hel del betydligt tidigare. Det ger inspiration till andra att följa efter och hopp om att vända utvecklingen inom transportsektorn.

Men utmanarföretagen verkar nu möta svårigheter. Användningen av den förnybara biodieseln HVO 100 har minskat avsevärt sedan 2018. Det är ett resultat av reduktionsplikten som infördes vid halvårsskiftet och där bränslebolagen måste minska klimatpåverkan från all drivmedelsanvändningen genom inblandning av biodrivmedel. Under hotet om böter prioriterar bränslebolagen låginblandning med bland annat HVO för att klara reduktionsplikten i stället för att sälja ren HVO 100 som inte ingår i reduktionsplikten.

Volymen HVO totalt sett har alltså inte minskat mer än marginellt och det spelar ingen roll för den sammantagna klimateffekten om det används i låginblandning eller höginblandning men det är ett bakslag för de åkerier, transportköpare och bussbolag och andra som kunnat använda skattebefriad HVO100. När de som vill gå före och påskynda en klimatomställning har svårt att utveckla sina affärsmodeller och i stället riskerar att behöva gå tillbaka att köra mer på fossilt igen så finns det allvarliga risker att omställningen tappar fart.

HVO-utvecklingen är osäker. Positivt är att flera svenska bioraffinaderier som ska göra diesel och bensin från skogsråvara nu är under planering. Det innebär att framtidens HVO kommer ha en råvarubas med bra klimatprestanda och god spårbarhet. Samtidigt kan en ökad efterfrågan från resten av Europa minska tillgången i Sverige.

För dem som vill minska sina utsläpp är det därför en bra strategi att inte lägga alla ägg i samma korg utan använda olika drivmedel parallellt. Etanol (ED95), biogas (inklusive flytande biogas) och el är alternativ som alla kommer att behövas för att nå klimatmålet inom trafiken. Företag som vill ställa om bör också lägga större fokus på effektivare och transportsnålare logistik.

Men även om flera alternativ finns måste det bli enklare för företag som vill gå före, riskerna måste minska och incitamenten stärkas. Vi vill därför att regeringen:

￭ Snabbt skaffar sig klarhet från EU-kommissionen om att skatteundantaget för 100 procents förnybara drivmedel förlängs minst i tre år till efter 2020.
￭ Föreslår hur de 100 procent fossilfria bränslena kan komma in reduktionsplikten.
￭ Ger direktiv till statliga myndigheter att bara upphandla 100 procent förnybara drivmedel.
￭ Utreder miljödifferentierad avståndsbaserad ekoskatt för lastbilar (vilket nu görs i till exempel Norge och Holland) så att ny tekniska transportlösningar stimuleras.
￭ Beslutar om en utvecklad reduktionsplikt som innebär att man minst har cirka 50 procents reduktion till 2030.

Det är bra att reduktionsplikten är införd vilket leder till att alla bränslen på sikt blir grönare. Men det är också en viktig princip att de företag som går först och tar risk i en samhällsomställning inte missgynnas utan får uppleva att föregångsstrategin är ett vinnande vägval. Därför är det nödvändigt att regeringen ger tydliga spelregler för de som konsumerar och producerar 100 procent förnybara drivmedel.

Anders Roth, Västra Götalandsregionens samordnare för fokusområde transporter Klimat 2030, IVL Svenska Miljöinstitutet

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige