onsdag22 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Glappet mellan vad som sägs och görs är pinsamt”

Trots att samtliga riksdagspartier talar sig varma för skolbibliotek går färre än hälften av Sveriges elever i en skola som har ett, skriver Karin Linder, Svensk biblioteksförening.

Publicerad: 2 september 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening. Foto: Anna Diebitsch Antoni


Ämnen i artikeln:

SkolanUtbildningBibliotek

”Land ska med lag byggas.” Denna devis, som Karl XV hade som valspråk, går tillbaka till våra medeltida landskapslagar. I dagens regeringsform uttrycks det som att ”den offentliga makten utövas under lagarna”. Det är värt att påminna om detta när så mycket av politiken går ut på att föra fram åsikter i debattartiklar och sociala medier. Viljeyttringar med begränsat värde om de inte följs av handling och beslut i politiska församlingar.

Det finns en gräns för hur stort glappet kan bli mellan åsikt och handling innan trovärdigheten urholkas. Ett (tyvärr) lysande exempel är det faktum att färre än hälften av Sveriges elever går i en skola med ett riktigt skolbibliotek. Detta trots att samtliga riksdagspartier talar sig varma för skolbiblioteken, bland annat i en enkät som Biblioteksbladet publicerade 28 april.

LÄS MER: ”Inför en nationell fond för idrottsanläggningar” 

Skillnaden mellan åsikt och handling är djupt problematiskt i detta fall. För det första råder det full enighet om att läskunnighet är en nödvändig förmåga för att klara sig i dagens samhälle. Bristande läsförmåga leder till utanförskap, svårigheter att få ett jobb och att göra sin röst hörd. Enigheten är också total om att svenska barns läsförmåga har sjunkit i jämförelse med andra länder. 

För det andra lever vi i dag i ett samhälle där allas förmåga till käll- och sökkritiskt beteende sätts på prov dagligen. Utan dessa förmågor blir vi lätta offer för desinformation, vilseledning och konspirationsteorier, något som vi ser många belägg för i ett samhällsklimat som utmanas av kris och krig.

Skolbibliotekarier är enligt forskningen experter på bägge dessa områden. Ett väl fungerande skolbibliotek som arbetar nära lärarna ger väsentliga bidrag till undervisningen, som bättre läskunnighet, god källkritisk förmåga och högre kunskapsresultat. 

Insikten om detta har på senare år ökat dramatiskt. Därför börjar glappet mellan vad som sägs och vad som görs bli pinsamt. Inte minst med tanke på att det finns ett färskt, genomarbetat och väl mottaget förslag om hur vi kan åtgärda problemet, från utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Med en ny lag skulle vi bygga förutsättningar för en bättre skola.

Den 11 september är det val i Sverige. Då avgörs vilka som ska få ansvar för landets 1,6 miljoner skolelever. De partier som i valrörelsen talar om behovet av en likvärdig skola, som ger eleverna rätt förutsättningar inför framtiden, måste efter valdagen omsätta retoriken i handling. Annars riskerar de inte bara sin egen trovärdighet utan även elevernas framtid. 

Karin Linder
Generalsekreterare för Svensk biblioteksförening

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SkolanUtbildningBibliotek

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev