måndag25 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ge staten hela ansvaret för skolan vid en kris”

Bara hälften av rektorerna uppger att de får tillräckligt stöd av sina arbetsgivare vad gäller säkerhet, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Matz Nilsson, Sveriges Skolledare.

Publicerad: 24 augusti 2023, 03:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, båda förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Foto: Sveriges Skolledare


Ämnen i artikeln:

SkolanUtbildning

Vi befinner oss i en tid när kriserna avlöser varandra. Rysslands anfallskrig i Ukraina har givit frågan om Sveriges beredskap högsta prioritet. Klimatförändringarna ställer högre och högre krav på samhällets krisberedskap. Den förhöjda terrorhotnivån är en tydlig signal till alla samhällsaktörer om att skärpa uppmärksamheten i våra offentliga rum.

På enskilda skolor och förskolor är rektorn helt avgörande för att implementera krisåtgärder. Det är också rektorn som är ansvarig för arbetsmiljön och för barnens och elevernas kunskapsutveckling vid en kris. Men endast hälften av rektorerna uppger att de får tillräckligt stöd från sina arbetsgivare i frågor rörande säkerhet och krisberedskap. Det visar en undersökning från fackförbundet Sveriges Skolledare, där drygt 4 500 skolledare deltagit.

LÄS MER: Nya förslag från Skolverket – så uppmanas skolor öva inför kris

I undersökningen svarar 44 procent av rektorerna och de biträdande rektorerna att deras arbetsgivare saknar eller har bristande planer för säkerhet och krisberedskap. Dessutom svarar 23 procent av skolledarna att de inte omfattas av arbetsgivarens systematiska säkerhetsarbete.

Sverige har redan den högsta andelen rektorer som byter jobb i hela OECD – nära fyra av fem har slutat eller bytt jobb efter fem år. När enskilda skolledare lämnas att ensamma hantera säkerhet och krisberedskap, ökar risken att ännu fler lämnar sina jobb.

För att krisberedskapsåtgärder ska bli mer träffsäkra måste skolan bli en nationell angelägenhet vid krissituationer. Vi föreslår därför att huvudmannaskapet för skolan ska övergå till staten vid extraordinära händelser. Då kan insatser samordnas och risken för att rektorer lämnas ensamma minskar.

För att förbättra möjligheterna att leda en skola i kris måste dessutom den nuvarande förordningen som reglerar skolväsendet under krig och vid krigsfara kompletteras. Det behövs mer detaljerade anvisningar som kan tillämpas vid krissituationer då skolan ändå förväntas fungera i princip som vanligt, fast under andra former. Därutöver måste de fristående skolornas ansvar ingå i förordningen. I dag skulle de fristående skolornas ansvar för eleverna försvinna om det blev krigsfara eller krig.

Det är ingen hemlighet att Sveriges Skolledare driver frågan om att staten måste ta ett ökat ansvar för hela skolans verksamhet. Alla partier kanske inte helt och hållet är på vår sida, men det rådande säkerhetspolitiska läget ställer frågan på sin spets. Det borde kunna leda till en parlamentarisk överenskommelse kring att barnen och elevernas trygghet och utbildning ska vara en nationell angelägenhet.

Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledare

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SkolanUtbildning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev