Debatt
”Ge kommunerna vad de önskar – fastighetsskatten från vindkraft”
Elektrifieringen och klimatomställningen hotas om inte kommunerna får starkare incitament att godkänna vindkraft enligt debattörer från nätverket Vindkraftens klimatnytta.
Publicerad: 28 juli 2022, 04:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Bild 1/3 Debattörerna i nätverket Vindkraftens klimatnytta vill att kommuner ska få mer morot att säga ja till vindkraftverk. Foto: Jonas Ekströmer / TT
Sverige behöver mer elproduktion och vi behöver det snabbt. Vad som är möjligt att bygga ut om 10-15 år kan ingen veta med säkerhet, men vi vet att vindkraft, och delvis solkraft, snabbt kan öka elproduktionen.
Vi vet också att det finns ett starkt stöd för att bygga ut vindkraften. Det är dubbelt så många som tycker att den egna kommunen ”bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige”, än de som tycker motsatsen, enligt en Sifoundersökning. Ändå stoppade kommunerna 78 procent av alla vindkraftverk i något skede av tillståndsprocessen under 2021.
LÄS MER: Riksdagsutskott: Nej till tidigt veto mot vindkraft
Demoskops politikerpanel 2022 har nu, på uppdrag av nätverket Vindkraftens klimatnytta, undersökt kommunpolitikernas inställning till tre olika förslag om vindkraften.
1. Fastighetsskatten till kommunen. Hela 87 procent av de svarande kommunpolitikerna håller med om att ”Staten bör överföra fastighetsskatten för vindkraft till de kommuner där vindkraften byggs”. Det finns en stor majoritet för förslaget inom samtliga riksdagspartier, från Sverigedemokraterna (70 procent) till Miljöpartiet (99 procent).
Statens kostnad för att ge kommunerna en rejäl ersättning vid vindkraftsutbyggnad vore försumbar jämfört med den mycket stora nytta vindkraften har för elektrifieringen och klimatomställningen.
2. Tidigare kommunalt beslut. En nästan lika stor majoritet av politikerna, 85 procent, ställer sig bakom förslaget att ”Kommunernas beslut om att antingen godkänna eller stoppa en vindkraftspark bör komma tidigt i processen och ett beslut att godkänna ska inte senare under tillståndsprocessen kunna rivas upp”.
Om man tidigarelägger kommunernas beslut slipper vindkraftsföretagen att lägga ner stora resurserpå projekt som senare ändå stoppas, och de kan i stället fokusera på områden där kommunerna ställt sig positiva.
3. Planeringsstöd för vindkraft. Kommunpolitikerna, 83 procent av dessa, är också positiva när det gäller det tredje förslaget: ”Staten bör återinföra det tidigare stödet till kommunernas planering för var det bör – och inte bör – vara möjligt att bygga vindkraft.”
Ett nytt planeringsstöd till kommunerna, liknande det som infördes av alliansregeringen, skulle öka förutsägbarheten för var vindkraften kan byggas. Processen skulle involvera kommunmedborgarna och reducera konflikter om olika vindkraftsparker.
LÄS MER: Piteås vind gröna omställningens motor – så baxades projektet igenom
Besluten brådskar, eftersom svårigheten att få kommunal tillstyrkan för ny elproduktion hotar elektrifieringen och industrins klimatomställning. Det bör också påpekas att det kommunala vetot inte bara gäller för vindkraft. Även utplacering av nya kärnkraftsreaktorer skulle kräva kommunal tillstyrkan. Partierna borde kunna komma överens om kraftiga och långsiktiga ekonomiska incitament, som inte ändras efter varje riksdagsval.
Håller riksdagspartierna med sina lokalpolitiker om att exempelvis fastighetsskatten för ny elproduktion bör gå till kommunerna, att kommunernas beslut i vetofrågan bör tidigareläggas och att det behövs ett nytt planeringsstöd till kommunerna?
Anders Wijkman, ordförande, nätverket Vindkraftens klimatnytta
Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi
Hillevi Priscar, landchef, OX2 Sverige
Johanna Bohn, vd wpd Scandinavia
Maria Röske, vd, BayWa r.e
Peter Zachrisson, vd, SR Energy
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.