”Ge kommuner bättre förutsättningar att stötta polisen”

Nyårsraketer och klockor som ringde in det nya året ersattes snabbt av ljudet av skottlossningar och explosioner. Stockholm inledde det nya året med en blodig våldsvåg som de senaste veckorna har eskalerat och satt skräck i staden. Polisen har inlett en så kallad ”särskild händelse” och polisregionen kommer att få förstärkning från övriga landet.

Stockholm är just nu skräckexemplet när det gäller gänguppgörelser. Hittills i år har det skett över 20 skjutningar och sprängningar här. Regeringens reformpaket för rättspolitiken behövs verkligen. Men kommuner måste också få större möjligheter att i pressade lägen kunna avlasta polisen och jobba trygghetsskapande. Vi efterlyser särskilt följande verktyg:

LÄS MER: Så hanterar kommunen våldsspiralen: ”Allvarssamtalen ibland kontraproduktiva”

1. Ökade befogenheter för kommunala ordningsvakter

Under förra mandatperioden utvecklade vi kristdemokrater den så kallade Stockholmsmodellen. Ett banbrytande arbete med kommunalt anlitade ordningsvakter som patrullerade på gator och torg för att komplettera polisen, som redan då behövde prioriterera den grövre brottsligheten framför ordningsstörningar och otrygghet.

På grund av förlegad lagstiftning fick de enbart verka på geografiskt avgränsade platser under specifika tidsramar, något som markant försvårade trygghetsarbetet. Istället för byråkratisk akrobatik och omotiverade begränsningar bör kommuner kunna använda ordningsvakter fritt i trygghetsskapande syfte.

De kommunala ordningsvakterna är ett viktigt komplement när det råder polisbrist. För att avlasta polisen i detta pressade läge bör kommunala ordningsvakter även ges utökade befogenheter. På samma sätt som kommunalt anlitade parkeringsvakter har befogenhet att bötfälla felparkerade fordon, borde ordningsvakterna kunna bötfälla för nedskräpning, skadegörelse och klotter. I dag mäktar polisen inte med detta. Den nolltolerans som behöver tillämpas för att tidigt stoppa och markera mot ringa brottslighet, som ofta leder till grövre brott längre fram i livet, kan i dag inte upprätthållas.

2. Ett nationellt avhopparprogram

Stockholms stads arbete med avhopparverksamhet erbjuder tungt kriminella en chans att starta ett nytt liv, tack vare en fördjupad samverkan mellan kommunen, Polismyndigheten och stadens civilsamhälle. Att utgå från att samtliga av landets övriga 289 kommuner är resursstarka nog att utveckla motsvarande verksamhet, med tillgång till nischade ideella organisationer, är naivt. Ett nationellt avhopparprogram behöver inrättas och där kan Stockholms stad spela en nyckelroll i det samordnande arbetet.

3. Inrätta trygghetszoner

I stället för att hederliga medborgares frihet ska begränsas behöver grova vålds- och sexualbrottslingars rörlighet begränsas nattetid, som en del av domen. Genom att låta kommuner inrätta trygghetszoner skapas i praktiken områden där dömda individer får tillträdesförbud under specifika tider på dygnet. Det skulle ge polisen fler verktyg i våldsutsatta områden att avlägsna eller lagföra personer som deltagit och misstänks delta i grova brott. Samtidigt skulle det bli tryggare för vanliga människor att röra sig i vissa delar av staden.

Kommunala, regionala och statliga myndigheter behöver förutsättningar att kroka arm mot såväl otrygghet som kriminalitet, utan att begränsas av byråkrati och förlegad lagstiftning. I ett första steg bör kommuner som Stockholm ges förutsättningar att bidra till avlastning för polisen och trygghetsskapande för medborgarna.

Nike Örbrink
Gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholm stad