Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ge elever på yrkesprogram högre studiebidrag – som lockbete”

Ge elever på utvalda yrkesprogram högre studiebidrag – rent samhällsekonomiskt skulle det betala sig i längden. Morot är bättre än piska när man ska få fler ungdomar att välja yrkesprogrammen, skriver Academedia.

Publicerad: 7 mars 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Högre studiebidrag kan bidra till att skapa starkare incitament för 15-åringar att välja yrkesprogram samt bidra till att höja utbildningarnas status, skriver flera av Academedias skolor. (Bild från det industritekniska programmet)

Foto: Jonas Ekströmer/TT


Ämnen i artikeln:

Yrkesprogram återvändsgränd?YrkesutbildningTillväxt

Regeringen föreslår att gymnasieskolans programutbud i högre utsträckning ska styras av arbetsmarknadens behov. Målet är att fler elever ska utbilda sig till viktiga bristyrken, exempelvis inom industrin, vården och IT. Det är en god ambition – men frågan är vilket problem man egentligen löser.

För en niondeklassare som vill läsa ett yrkesprogram på gymnasiet finns i dag få hinder. Många skolor har halvfulla klasser och vill inget hellre än att 15-åringar ska vallfärda dit. 

Fler platser löser därmed inte problemet och då återstår alternativet att begränsa antalet platser på andra gymnasieprogram, för att på så sätt styra elever till yrkesprogrammen. Frågan är dock om en 15-åring som vill läsa ett teoretiskt program blir intresserad av att läsa ett yrkesprogram bara för att valmöjligheterna begränsas. 

Alla är överens om att det vore bra med fler elever på yrkesprogrammen men vägen dit är inte så självklar som regeringen får det att låta. Om man talar i termer av morot och piska så innebär dimensioneringsförslaget mer av det senare. 

Vi, som själva ansvarar för yrkesutbildningar på gymnasiet, tror att fler morötter är bättre för att långsiktigt öka utbildningarnas attraktionskraft. Starkare incitament att välja yrkesprogram är sannolikt mer effektivt än att bara strypa alternativen för de ungdomar som våndas inför sitt gymnasieval. 

LÄS MER: Bristande yrkesutbildning kostar 2,8 miljarder i veckan 

Att den grundläggande högskolebehörigheten för yrkesprogrammen återinförs är ett steg i rätt riktning, men fler åtgärder behövs. Vi behöver förändra synen på yrkesutbildningar, både hos unga och deras föräldrar. Det finns inga genvägar och här måste utbildningssektorn och näringsliv kroka arm.

Vi föreslår även att staten initierar ett försök där elever på utvalda yrkesprogram får ett högre studiebidrag. Detta kan bidra till att skapa starkare incitament för 15-åringar att välja viktiga yrkesprogram samt bidra till att höja utbildningarnas status. Det blir också en viktig signal om att yrkesprogrammen är prioriterade.

LÄS MER: ”Friskolorna driver utvecklingen av de gymnasiala yrkesutbildningarna” 

Exakt hur detta ska utformas behöver utredas vidare, man skulle kunna tänka sig en modell där ersättningen ökar för varje läsår.

Blir det dyrt? Svenskt näringsliv har räknat fram att bristen på yrkesutbildade kostar samhället 2,8 miljarder i veckan och allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade. Att ge högre studiebidrag till elever på utvalda yrkesprogram borde därmed vara en klok investering. 

Låt oss ta just det industritekniska programmet som ett räkneexempel, eftersom det oftast lyfts fram i debatten.

Idag läser cirka 4 500 elever på det industritekniska programmet i Sverige. Om man höjer deras studiebidrag med 1000 kronor i månaden skulle det bli en årlig totalkostnad på 45 miljoner kronor. Om man utökar upplägget till att omfatta tio yrkesprogram med liknande elevantal får vi en årlig kostnad på cirka 450 miljoner. Om detta leder till att antalet elever på alla dessa program fördubblas blir kostnaden drygt 900 miljoner per år.

Det är mycket pengar, men kostnaden behöver sättas i relation till vad det kostar att inte åtgärda den akuta bristen på yrkesutbildade. Höjd ersättning under studietiden löser sannolikt inte hela problemet, men starkare ekonomiska incitament skulle kunna vara en av flera dellösningar.

Alla är eniga om att en god balans mellan utbildning och arbetsmarknad är att eftersträva. Därför behöver vi få fler unga att se möjligheterna med att läsa en yrkesutbildning på gymnasiet. Men regeringens förslag om dimensionering riskerar att slå fel.

Vägen framåt är i stället starkare incitament och ökad kunskap om dessa värdefulla utbildningar - elever ska läsa yrkesutbildningar för att de vill, inte för att staten säger att de måste.

Susanne Christenson
Utbildningsdirektör AcadeMedias praktiska gymnasieområde

Lotta Krus
Utbildningsdirektör LBS Kreativa gymnasiet, Hagströmska Falun, Internationella hotell- och restaurangskolan, Designgymnasiet och Rytmus.

Roger Karlsson
Utbildningsdirektör NTI Gymnasiet

Malin Bergland
Utbildningsdirektör Drottning Blankas gymnasieskola

 

 

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev