Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Gameifiera de nationella proven”

Rättvisan i de nationella proven har börjat ifrågasättas. De borde ersättas med spel som mäter kunskaperna i olika ämnen, skriver Johan Jacobsson, vd för it-företaget Sylog.

Publicerad: 18 mars 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johan Jacobsson, vd för it-företaget Sylog.

Foto: Johan Andersson


Ämnen i artikeln:

Digitala läromedel

Betydelsen av de nationella proven har blivit allt större. Ändå upplevs de som orättvisa. Proven borde i stället ersättas med moderna spel som mäter kunskaperna i olika ämnen.

Resultaten från de nationella proven har blivit allt viktigare för både elever och skolor. Goda resultat ger högre betyg och för skolan innebär det ett gott rykte och hög status. Det gör i sin tur att pressen på lärarna ökar att skapa bästa möjliga provförhållanden.

LÄS MER: Språket största utmaningen när skolor tar emot krigsbarnen

På senare år har rättvisan i de nationella proven alltmer börjat ifrågasättas. Det förekommer rapporter om läckor i förväg och att lärare på sina håll underlättar i överkant för sina elever, vilket blir orättvist för andra. Dessutom är flera av proven av bedömningskaraktär, vilket kan bli väldigt godtyckligt. Det senare har man försökt avhjälpa med sambedömningar, men faktum kvarstår att det ändå är en form av bedömning.

De nationella proven var ursprungligen ett slags temperaturmätare på den svenska skolan, men har utvecklats till att bli den mest avgörande händelsen under skolåret. För att använda ett bildligt uttryck: De nationella proven har blivit svansen som viftar på hunden i skolan.

Nyligen tog Skolverket fram digitala prov, vilket ska göra bedömningarna av resultaten både enklare och rättvisare. Det är möjligt att det kan förenkla, men de olika förberedelsemöjligheterna, gråzons-fusk och liknande problem kommer vi ändå inte ifrån, trots att reglerna har skärpts för öppning av proven på skolorna. Digitala prov är egentligen samma nationella prov som i dag, fast i ett digitalt format.

I stället borde vi ta ett helt nytt grepp på de nationella proven. Genom gameifiering går det att göra dem både enkla, rättvisa, rimligt resurskrävande för både lärare och elever och kanske också roligare att genomföra.

Att gameifiera betyder att proven utformas som spel eller är spelliknande. Spelen har olika nivåer där eleven efter tid kommer högre – och ju högre nivå desto bättre resultat.

En sådan modell har ett antal fördelar:

• Det går inte att fuska eftersom det inte är traditionella frågor och svar.

• Resultaten blir odiskutabla och därmed rättvisa.

• Läsförståelsen får mindre betydelse för resultatet i de ämnen som primärt inte handlar om läsning.

• Proven anpassas efter elevernas förmåga. Svarar eleven rätt blir uppgiften svårare och svarar eleven fel blir uppgiften lättare.

• Det blir mer jämställt eftersom pojkar antagligen presterar bättre i spelmoment jämfört med i skrivmoment. Den skeva betygssättningen mellan pojkar och flickor kan då jämnas ut.

• Lärarna behöver inte ägna en stor del av undervisningstiden åt att förbereda eleverna inför proven.

• Eleverna behöver inte oroa sig för hur de presterar en specifik dag. Provet måste inte utföras samtidigt överallt.

Sverige är världsledande på att utveckla spel. Att skapa nya spel som mäter kunskap och förmågor inom skolämnen skulle därför vara en enkel match.

Genom att tänka nytt och ändra formatet på proven kan vi slippa klagomålen på orättvis hantering och felbedömningar. Gameifiering är framtiden för skolans nationella prov.

Johan Jacobsson, vd Sylog

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Digitala läromedel

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev