”Fungerande avlopp är inget vi kan ta för givet”

Kommunala vatten- och avloppsanläggningar försörjer nio av tio invånare i Sverige. Samtidigt är betydande delar av VA-nätet byggt under 1950-, 1960- och 1970-talen. Det innebär att en stor del av VA-nätet närmar sig sin tekniska livslängd. 

Klimatförändringar med ökad nederbörd kommer inte att kunna hanteras med föråldrade och underdimensionerade avloppsrör. Branschorganisationen Svenskt Vatten tog 2020 fram en investeringsrapport för investeringsbehoven mellan 2020 och 2040. Enligt rapporten behöver investeringarna i VA öka med 40 procent under perioden. 

LÄS MER: Så vill forskare bryta p-normen: ”Ett jobbigt område”

Samtidigt ska VA inte belasta skattekollektivet – utan primärt finansieras via brukaravgifterna och anläggningsavgiften. Därför behöver frågan om en upprustning av VA-näten komma högre upp på den politiska dagordningen. 

Ytterligare ett område där vi står inför ett snabbt behov av kraftfulla åtgärder är energiförsörjningen. Beroendet av smutsiga energikällor måste minska. Bygg- och anläggningsbranschen tar sin del av ansvaret med Fossilfri konkurrenskraft – en satsning på klimatneutralitet senast år 2045. Den el som produceras i Sverige är till 98 procent fossilfri vilket innebär mycket låga klimatutsläpp – men med en allt högre elektrifieringstakt i samhället kommer inte den inhemska elproduktionen att vara tillräcklig för att täcka behovet av elenergi. 

Hur kan vi redan i dag utveckla och modernisera energisystemet?

Det är många delar som tillsammans skapar ett robust samhällsbygge. Det handlar om att underlätta för den fossilfria elproduktionen, parallellt med att främja energieffektivisering, energilagring, en mer flexibel elanvändning samt en snabb utbyggnad av elnäten så att elen når fram till användarna. 

• Lyft VA-frågornas betydelse i planprocessen. Många kommuner behöver en bättre framförhållning i sitt VA-arbete. Frågorna behöver till exempel lyftas mer strategiskt i planering av nya bostadsområden och för att förebygga klimatrelaterade översvämningar i tätbebyggda områden. Kostnaderna för att hantera översvämningsskador är väsentligt högre än kostnaden för de förebyggande åtgärderna.  

• Prioritera den samhällsekonomiska kalkylen i energiförsörjningen. Regeringen bör i instruktioner och regleringsbrev till Svenska Kraftnät tydliggöra vilken kapacitet som krävs i elnäten för att Sverige ska kunna vässa sin konkurrenskraft. 

• Förbättra kartläggningen av var det är trångt i elnäten. Samordningsfunktioner på nationell och regional nivå, likt vindkraftssamordningen, skulle ge en mer övergripande bild över flaskhalsarna i Sveriges energiförsörjning. 

Pandemin, det förändrade säkerhetspolitiska läget och den pågående cementkrisen bekräftar betydelsen av ökad samhällsberedskap. Låt oss inte göra samma misstag med klimatanpassningen. Rent vatten och fungerande avlopp är inget vi kan ta för givet.

Emma Bonnevier, klimatpolitisk expert på bransch- och arbetsgivarorganisation Byggföretagen