Debatt
Frivilligas hjälp vid kriser kräver bättre samverkan
Bränder, terror och flyktingkris. Frivilligas insatser har haft stor betydelse vid de senaste årens större kriser. Men samhället är inte rustat att organisera frivilliga – myndigheter, kommuner och länsstyrelser behöver öppna upp än mer för samverkan med frivilligorganisationer.
Publicerad: 15 januari 2019, 04:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Nära nio av tio kan tänka sig att själva göra en insats som volontär i händelse av en allvarlig samhällskris.” Foto: Anders Jansson, Röda Korset
Nyligen drev stormen Jan in över Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Människor förbereder sig nu för att behöva klara sig själva, kanske utan el. Samtidigt upplever många fortfarande konsekvenserna av stormen Alfrida – där flera tusen hushåll varit strömlösa länge. På senare år har Sverige upplevt flera kriser på grund av extremt väder, inte minst torkan och de påföljande skogsbränderna i somras. Men också flera allvarliga samhällsutmaningar som terrorattentatet på Drottninggatan 2017 och påfrestningarna vid det stora flyktingmottagandet 2015. Trots att tusentals frivilliga haft stor betydelse vid dessa kriser är Sverige inte tillräckligt bra på att fånga upp denna enorma resurs.
En färsk opinionsundersökning från Novus, genomförd i samarbete med Röda Korset, visar att åtta av tio svenskar anser att volontärer har haft stor betydelse i hanteringen av samhällskriser i Sverige under de senaste åren.
Viljan att hjälpa till är också stor. Nära nio av tio kan tänka sig att själva göra en insats som volontär i händelse av en allvarlig samhällskris. Samtidigt vet drygt sex av tio av dessa inte vilken organisation de ska vända sig till. Undersökningen bekräftar att allmänheten tycker att volontärers bidrag har stor betydelse för samhället i samband med kriser. Samtidigt är frivilliga ofta en underutnyttjad resurs. Det vilar ett ansvar på oss frivilligorganisationer att ändra på detta. Men för att göra det behöver vi också ansvariga myndigheters stöd.
I den försvarspolitiska inriktningspropositionen Sveriges försvar 2016-2020 står bland annat att berörda centrala myndigheter, kommuner och landsting i högre grad bör eftersträva samverkan med frivilligorganisationer. I propositionen framhålls också att det är viktigt att det finns strukturer som gör att aktörerna i fråga snabbt kan nå frivilligresurserna när en händelse inträffar och att det på förhand finns planer och rutiner för hur frivilliga ska engageras och att formerna för att ta del av frivilligheten bör förbättras. Dessa politiska mål behöver fyllas med innehåll för att fungera i en händelse av kris.
Myndigheter är sällan rustade för uppgiften att organisera frivilliga. Svenska myndigheter, kommuner och länsstyrelser behöver öppna upp än mer för samverkan med frivilligorganisationer. Tillsammans kan vi bygga bättre beredskap för organisering av frivilliga i händelse av kriser, inte minst i en digitaliserad värld. Engagemang från den enskilde och från allmänheten stärker samhället, och kan också bidra till att stärka svenskars medvetenhet om krisberedskap generellt.
Inom Röda Korset är vi beredda att ta vårt ansvar. Vi har de senaste åren identifierat att vi behöver svara upp bättre mot förväntningar på oss. Nu pågår ett intensivt arbete för att förbereda oss för samtida och framtida behov vad gäller frivilligresurser i anslutning till stora och små kriser i Sverige.
Röda Korset skalar nu upp krisberedskapsarbetet med en målsättning om att år 2025 ha 20 000 frivilliga som kan agera i kris och krig. I samband med både sommarens skogsbränder, flyktingkrisen 2015 och terrordådet på Drottninggatan har också frivilliga från Röda Korset gjort mycket viktiga insatser.
Vi förväntar oss samtidigt att:
■ Staten stärker förutsättningarna för frivilligorganisationers bidrag till svensk krisberedskap, bland annat genom att säkerställa långsiktighet och förutsägbarhet gällande samverkan, stärkt finansiering och ansvar.
■ Sveriges kommuner ökar sin förmåga att samverka med frivilligorganisationer. Dialogen med frivilligaktörer behöver byggas i förberedande syfte för att möjliggöra för samverkan och långsiktig planering.
■ Samverkan mellan svenska myndigheter och ideella aktörer förtydligas inklusive hur stöd från frivilliga bäst planeras. Även länsstyrelsernas ansvar och roll gentemot frivilligorganisationer behöver tydliggöras och stärkas.
Säkerhetsläget är idag mer komplext än tidigare. Extrema väderhändelser kommer att bli vanligare även i Sverige. Beredskap behöver byggas brett och i dialog.
Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef Röda Korset
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.