Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Friskolorna: Sverige ska vara topp fem i Pisa 2030

Gör en nationell kraftsamling kring lärarutbildningen och låt friskolor ta ett större ansvar i utsatta områden. Det är några av förslagen från Friskornas riksförbund och Almega för att återföra Sverige till topp fem i Pisa.

Publicerad: 17 januari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tillsätt en parlamentarisk utredning om ett transparent ersättningssystem för skolor, skriver Sofia Larsen från Friskolornas Riksförbund och Almegas Stefan Koskinen.


Ämnen i artikeln:

FriskolorPisaLärarutbildningBetyg

2022 så firar friskolesystemet i Sverige 30 år. I dag går över 400 000 barn och elever i fristående förskolor och skolor och över 80 000 medarbetare arbetar i verksamheterna. Drivkraften bakom friskolornas framväxt var den starkt växande känslan hos föräldrar och lärare av att barns skiftande behov inte speglades i den kommunala skolans likriktning. Skolsystemet, baserat på kommunala monopol, gav vare sig barnen eller lärarna tillräckliga möjligheter till anpassning, nyskapande eller flexibilitet. 

Dessvärre har skolan de senaste 30 åren många gånger använts som ideologiskt slagträ av politiken. Det har skadat den svenska skolan och dess utveckling. Lärarens roll har underminerats och lärarstudenter menar att de inte blir tillräckligt förberedda för läraryrket. Reformerna inom skolan har avlöst varandra, ofta utan forskningsbaserad fakta eller tydlig uppföljning. 

Sveriges skolutveckling måste vändas och svensk skola måste återfå självförtroendet. Därför föreslår vi en rad åtgärder för att höja ambitionsnivån och åter göra Sverige till en ledande skolnation. 

Sverige ska ha en nationell målsättning om en placering på topp fem i PISA 2030.  Med rätt fokus från regeringen ner i det enskilda klassrummet är det en realistisk målsättning för ett land som även fortsatt ska vara en ledande kunskaps- och industrination. 

Sverige måste införa egna oberoende kunskapsmätningar i skolsystemet. Landet saknar egna instrument för att mäta kunskapen hos elever över tid. Det skulle vara ett viktigt verktyg för att utvärdera våra skolpolitiska reformer.

Det behövs ett kvalitetssäkrat betygssystem. Dagens system har brister i flera led, vilket bland annat Skolverket har tydliggjort. Facit till nationella prov läcker och lärarstudenter får otillräckligt stöd och utbildning i kunskapsbedömning. Betygsättningen är också på ett flertal ställen relativ, vilket innebär att den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på skolan påverkar den enskilde elevens betyg. Tydligare definitioner av betygsstegen i kombination med digitalisering och extern rättning av de nationella proven är viktiga steg för att säkra kvaliteten i betygssättningen.  

Tillsätt en parlamentarisk utredning om ett transparent ersättningssystem för skolor. Dagens skolpolitik präglas alltför mycket av bråk kring ersättningen för friskolor respektive kommunala skolor. Systemet är erkänt svårt att förstå och utvärdera. Den statliga utredning som nyligen gjorts i frågan har visat sig ha stora brister i sin analys. Alla elever skall ha rättvisa förutsättningar.

Inför ett obligatoriskt skolval som gör att alla familjer väljer grundskola. Informationen om möjligheten att välja skola och om olika skolor är inte lättillgänglig vilket har lett till att välutbildade och engagerade elever och föräldrar väljer skola i högre grad. Ett aktivt obligatoriskt skolval skulle tydliggöra vilka skolor som inte fungerar eftersom de inte skulle bli valda.

Gör en nationell kraftsamling kring lärarutbildningen. Trots olika reformer dras lärarutbildningarna fortsatt med utmaningar.  För få söker, avhoppen är många och varken studenter eller arbetsgivare är särskilt nöjda med innehållet.

Låt friskolor ta ett större ansvar i utsatta områden. Det är inte lätt att bedriva skolor i de mest utsatta områdena. Just därför borde vi vända på alla stenar. Låt skolor som kört fast kunna tas över genom upphandling så att det blir möjligt för friskoleaktörer att testa sitt arbetssätt. 

Att driva en fristående skola är ett stort förtroende från såväl samhälle som familjer. Vi vill rikta ett stort tack till alla som bidragit, arbetat i eller gått i friskolor under dessa 30 år. 

Vi inom friskolorna har skaffat oss erfarenheter att bedriva skolor av hög kvalitet. Vi har mycket att bidra med i den svenska skolans fortsatta utveckling. 

Sofia Larsen
Ordförande i Friskolornas riksförbund

Stefan Koskinen
Förbundsdirektör i Almega tjänsteföretagen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev