”Fosfor är bara en del av problematiken”

I en debattartikel menar Jonathan Lindgren på Villaägarnas riksförbund att samhället bör ta hänsyn till fastighetsägares ekonomiska situation, när man ställer krav på miljöhänsyn då gamla avlopp ska bytas ut och nya ska byggas. Vi på forskningsrådet Formas kan instämma, men ser att frågan är större än så.

Det finns flera orsaker till att krav ställs på enskilda avlopp. Det handlar om att hindra fosfor och kväve från att spridas och orsaka övergödning i sjöar, vattendrag och hav, men det handlar också om att förhindra läckage av smittämnen och kemikalier.

LÄS MER: ”Ta socioekonomisk hänsyn i miljötillsynen”

Vi kan konstatera att det råder en olycklig föreställning hos många debattörer om att det enbart är fosfor som är anledningen till de krav som ställs på rening. Det finns också en utbredd övertygelse om att marken i många fall tar hand om fosforn på ett effektivt sätt, och att man därför inte borde behöva ställa så höga krav på själva anläggningarna.

Den systematiska forskningssammanställning som Formas har publicerat i Environmental Evidence tar sig an problematiken kring enskilda avlopp utifrån denna aspekt, den så kallade markretentionen. Kvantitativa mått på markretentionen skulle vara användbara vid bedömning av vilka krav som ska ställas på enskilda avlopp just vad beträffar fosforrening.

Slutsatsen är dock att det är omöjligt att ta fram sådana mått baserat på den forskning som finns. Därför kan vi, precis som Jonathan Lindgren skriver, inte ge vare sig politiken eller kommunala miljöinspektörer vägledning i denna fråga. Däremot kan vi konstatera att det vore önskvärt att kommande forskningsprojekt planeras så att det blir möjligt att göra jämförelser som skapar förutsättningar för mer generaliserbara resultat.

En sak är vad den naturvetenskapliga forskningen säger, en annan sak är de samhällsekonomiska konsekvenser detta får. Därför bifogar vi alltid en samhällsekonomisk analys till våra forskningssammanställningar. Det kommer vi att göra även denna gång, i samband med att slutrapporten är klar.

I den rapporten konstaterar vi bland annat att en stor del av problembilden kring enskilda avlopp är kopplad till hur kostnader och nyttor fördelas mellan den enskilda fastighetsägaren och det allmänna. Att lösa den knuten är i grunden en fråga för oss alla, och därmed främst för politiken.

Hanna Ridefeldt
Chef för avdelningen Analys och policy, forskningsrådet Formas