Förverkliga snabbspåret mellan Oslo och Stockholm

Två huvudstäder i Skandinaven på ett avstånd av lite drygt 40 mil. Nästan en miljon människor i stationskommuner längs stråket. Det låter som en självklarhet att det skulle finnas möjlighet till ett rimligt resande med tåg med sådana förutsättningar. Ändå är det inte så.

I dag tar en tågresa mellan Oslo och Stockholm drygt fem timmar och i stället väljer 1,4 miljoner resenärer att flyga mellan huvudstäderna varje år. Med förbättringar av befintlig infrastruktur är det fullt möjligt att göra en betydligt klimatsmartare och billigare resa med tåg på samma tid som det tar att flyga. Vi har arbetat fram ett förslag för hur järnvägen kan byggas snabbt och hur huvuddelen av kostnaden inte skulle behöva belasta skattebetalarna.

Sverige och Norge har starka band och är varandras viktigaste handelspartners. Utbytet mellan Stockholm och Oslo är dessutom unikt starkt visade en rapport från Sweco som presenterades hösten 2018. Det är därför naturligt att intresset för att förbättra järnvägsförbindelsen ökat kraftigt under de senaste åren.

Det första steget i planeringen för en bättre järnväg färdigställdes av det svenska Trafikverket i november 2017. I samband med att den nationella transportplanen (NTP) presenterades 2018 fick också Trafikverket i uppdrag att söka dialog med Norge för att titta på möjligheterna för förbindelsen. Nu har planeringen för järnvägen mellan Oslo och riksgränsen påbörjats i Norge.

Trafikverkets och våra utredningar visar att med kapacitetsförstärkningar av befintlig infrastruktur och ett par nya länkar skulle en restid på 2 timmar och 40 minuter vara fullt möjlig med helt vanliga snabbtåg. Med fyra eller fem stopp längs vägen klarar tåget fortfarande en restid under tre timmar. Det skulle innebära att merparten av alla resor flyttar till tåget.

Nyttoanalysen visar att man samtidigt uppnår en kraftfull regionförstoring och den samhällsekonomiska kalkylen för projektet visar på ett överskott. Något som i princip är unikt för stora järnvägsinvesteringar. Klimatpåverkan från flygresandet minskar med över 50 tusen ton koldioxid per år även om man räknar in flygets klimateffektivisering.

Utmaningarna är stora. Behoven av investeringar i ny infrastruktur är långt större än vad de båda ländernas statsbudgetar klarar av att bära. Många viktiga projekt ska realiseras och ännu fler borde genomföras. I många år har det talats om möjligheterna att hitta alternativa finansieringslösningar, samtidigt är det väldigt få som svarat på hur det faktiskt skulle kunna gå till.

För Oslo-Stockholm har vi inte bara undersökt hur järnvägen skulle kunna finansieras utan också hur den skulle kunna betalas. Tillsammans med ett tjugotal företag stora europeiska byggbolag, tågoperatörer och aktörer inom den finansiella sektorn har vi arbetat fram en modell som visar hur projektet skulle kunna genomföras till stora delar kommersiellt.

Vi har visat att det är möjligt att bygga mer järnväg, snabbare i Sverige. En modell, byggd på erfarenheter från bland annat Frankrike, som också borde kunna bidra till att hitta lösningar för andra stora infrastrukturprojekt i Sverige.

Hösten 2018 presenterade vi resultatet för den svenska och norska regeringen. Ett Business Case som innehåller förslag för hur restiden mellan huvudstäderna kan kortas till under tre timmar, hur järnvägen skulle kunna stå klar i början av 2030-talet och hur det är möjligt att finansiera stora delar av infrastrukturen på kommersiell grund. Ett upplägg som näringslivet deltagit i att arbeta fram och som stora aktörer har ställt sig bakom.

Nu måste den svenska och norska staten ta nästa steg och gemensamt utreda förutsättningarna för att förverkliga Skandinaviens mest lönsamma järnvägsprojekt.

Denise Norström, regionstyrelsens ordförande (S), Region Västmanland

Andreas Svahn, regionstyrelsens ordförande (S),Region Örebro län

Fredrik Larsson, regionstyrelsens ordförande (M), Region Värmland

Jonas Karlsson, vd, Oslo-Sthlm 2.55