”Förtydliga skolans demokratiuppdrag”

Kommittén Demokratin 100 år, som i dagarna avslutar sitt uppdrag, vill se en långsiktig satsning på demokratin. När vi nu summerar vårt arbete kan vi konstatera att de demokratistärkande ansträngningar som vi och många andra aktörer har gjort under jubileet har haft betydelse – men främst på kort sikt. Därför krävs ett långsiktigt ansvarstagande, särskilt av statliga myndigheter. 

Kommittén har sedan 2018 arbetat med att uppmärksamma och stärka demokratin med anledning av hundraårsfirandet av allmän och lika rösträtt. Vi har genomfört en lång rad demokratifrämjande aktiviteter runt om i Sverige. ”Deklaration för en stark demokrati” – en avsiktsförklaring för att främja demokratin som kommittén tog fram – har undertecknats av 310 aktörer. Bland dem finns allt ifrån länsstyrelser, kommuner och regioner till representanter för civilsamhället, näringslivet, nationella minoriteter, trossamfund, universitet, kulturaktörer och fackföreningar som tillsammans bidragit med närmare 4 000 aktiviteter. Kommitténs mobila kunskapscenter, Demokratistugan, har vistats på flera platser i landet och engagerat en rad olika lokala aktörer.  

LÄS MER: Forskarråd: Ge fullmäktige makt säga nej till folkomröstningar

Den svenska demokratin står stark med ett högt valdeltagande och hög tillit till våra medmänniskor, till demokratins institutioner samt till medierna. Men kommittén har samtidigt konstaterat att det finns hot som väcker oro. Desinformation och propaganda sprids snabbt i sociala medier och kan påverka den fria åsiktsbildningen. Hot och hat har blivit vardag för många politiker, journalister och andra i offentligheten. Många medborgare känner sig inte inkluderade utan upplever att de saknar förmåga att påverka samhället. Ett sådant utanförskap kan leda till minskad tillit mellan människor och till demokratin. Det finns områden där färre än 50 procent röstar. Sverige ingår i dag i en krympande skara demokratier – endast 34 länder räknas i dag som fullvärdiga demokratier av forskningsinstitutet V-Dem. Det är 13 procent av världens befolkning. 

För att undvika att demokrati blir ett undantag behövs engagemang, kunskap och stöd. Kommitténs och andra aktörers demokratistärkande ansträngningar har varit viktiga men har i huvudsak haft betydelse på kort sikt. För att stärka demokratin krävs ett långsiktigt arbete. Här har statliga myndigheter i rollen som demokratins institutioner ett särskilt ansvar. Demokratin 100 år lämnade 1 juni över sitt betänkande ”Vår demokrati värd att värna varje dag” till regeringen där vi föreslår följande:

• Inrätta en nationell demokratifunktion

• Ge länsstyrelserna ett långsiktigt demokratistärkande uppdrag

• Ge fler myndigheter i uppdrag att bidra till det demokratipolitiska målet 

• Säkerställ att statliga kommittéer och utredningar redovisar hur deras förslag kommer att påverka demokratin 

• Förtydliga skolans demokratiuppdrag och skapa en bättre samordning av tillgängliga resurser för skolan 

Vi är övertygade om att dessa förslag bidrar till ökade kunskaper om demokrati, bättre samordning mellan olika insatser, en tydligare analys av demokratin i olika delar av landet samt att utmaningar för demokratin uppmärksammas. 

Därmed skapas ett effektivare arbete mot de hot som demokratin står inför och förutsättningar ges för att den svenska demokratin ska kunna stå fortsatt stark. För demokrati får man inte utan ansträngning.

Peter Örn
Ordförande kommittén Demokratin 100 år

Helena Onn
Huvudsekreterare kommittén Demokratin 100 år