”Förstatligande skulle inte lösa skolans problem”

Svensk skola är mycket bättre än sitt rykte. Det går betydligt bättre för svenska elever i internationella kunskapsmätningar än för något decennium sedan och dagligen gör lärare hjälteinsatser för eleverna, såväl i kommunala skolor som i friskolor. Men några akuta skolproblem kvarstår.

Debatten handlar alldeles för mycket om huvudmannaskap. Men det är inte de övergripande organisationsformerna som är utmaningarna för svensk skola – och att fokusera på dem stjäl uppmärksamhet från de verkliga problemen.

LÄS MER: ”Kristdemokraterna bör ompröva sin skolpolitik”

Friskolornas riksförbund tror inte, till skillnad från Sveriges Lärare, att ett förstatligande skulle avhjälpa dessa problem. Arbetsinsatsen och den oreda en centralisering skulle leda till skulle överskugga eventuella fördelar.

Enligt Thomas Perssons utredning från 2022 om statens ansvar för skolan skulle en sådan reform ta 20 år. Två decennier av ytterligare arbetsstörningar i skolans vardag kan inte vara vad Sveriges elever och lärare behöver.

De båda förbundsordförandena för Sveriges Lärare, Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, uppmanar i Dagens Samhälle Kristdemokraterna att ompröva sin skolpolitik. Och i sin debattartikel tar de upp flera viktiga aspekter av frågan.

Frågeställningarna tar alla sin utgångspunkt i att skillnaderna mellan landets skolkommuner är för stora. I flera avseenden har de rätt. De resurser kommunerna satsar på utbildning varierar kraftigt. Skolpengen i olika kommuner kan variera så mycket som 80 000 kronor per elev, eller 70 procent.

I några fall är skillnaderna befogade därför att kostnadsläget ser olika ut i olika delar av landet. Men att skolmaten skulle vara tre gånger dyrare i Bergs kommun än i Mjölby eller att lokalkostnaderna skulle variera upp emot 500 procent är inte rimligt.

Det är också stor skillnad i tillgången på behöriga lärare i olika delar av landet. Kommunala Nya Raketskolan i Kiruna fick stänga tillfälligt på grund av att det saknades lärare. Lärarfacken meddelade i samband med nyheten från Kiruna att fler skolor kan riskera att stänga av samma anledning. Bristen på lärare är påtaglig och mer akut i några delar av landet än andra.

En del skillnader kan troligtvis utjämnas genom att staten övertar ansvaret för skolan. Men en bred åtgärd ­– ett förstatligande – kommer inte att kunna utjämna skillnader som alla har sina respektive orsaker. De orsakerna måste snarare adresseras var och en för sig, så som lärarbristen.

Arbetsmiljön är avgörande för att attrahera nya lärare och behålla dem som redan arbetar i skolan. Och arbetsmiljön går att påverka till det bättre. Av alla faktorer som påverkar en enskild skolas kvalitet är ledarskapet det som har tydligast påverkan. Det gäller inte bara hur arbetet organiseras, utan även ledningens förmåga att skapa engagemang och inflytande samt att lösa konflikter. Det finns många goda exempel, i kommunala såväl som i fristående skolor, som det går att dra lärdom av.

Skillnaderna över landet är för stora. Det håller vi med om. Men vi tror att skolan tjänar på att arbeta fokuserat med de utmaningar den nu står inför: att kvalitetssäkra betygssystem, minska lärarbristen, mäta och jämföra kvaliteten i utbildningen och få ett större kunskapsfokus. Vi hoppas att svensk skola ska få ägna sig åt detta – snarare än åt den organisatoriska omläggning som ett förstatligande skulle innebära.

Ulla Hamilton
Vd för Friskolornas riksförbund