Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Forskare: Vår koppling till EU måste synliggöras i valrörelsen

I valrörelsen behövs tydliga ställningstaganden till EU:s olika framtida vägval rörande klimatet, migrationen och jobbskapandet. Det är inte enbart viktigt för oss röstande medborgare. Ståndpunkterna behövs även när näringsliv, kommuner och regioner tar fram sina planeringsunderlag, skriver flera forskare från Svenska nätverket för Europaforskning.

Publicerad: 8 november 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”När vi ska lägga vår röst vill vi därför veta hur de olika partierna i händelse av valseger tänker agera för att inom ramen för medlemskapet i EU finna lösningar på framtidsfrågorna,” skriver debattörerna.

Foto: Jonas Ekströmer/TT


Ämnen i artikeln:

EUVal 2022MigrationspolitikKlimatArbetsmarknad

Sverige är medlem i EU men detta märks inte i partiledardebatter eller allmänt i den pågående valrörelsen. EU står nu inför många beslut när det gäller att hantera de viktiga framtidsfrågorna om klimatet, migrationen och jobbskapandet (Europaperspektiv 2021).

Sverige påverkas av EU:s vägval men vår regering har också möjlighet att påverka. När vi ska lägga vår röst vill vi därför veta hur de olika partierna i händelse av valseger tänker agera för att inom ramen för medlemskapet i EU finna lösningar på framtidsfrågorna. 

EU-kommissionen har under de senaste två åren lagt fram en rad initiativ med ambitionen att understödja en långsiktig övergång till hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Inte minst den europeiska gröna given är viktig. Men hur ser partierna på vad som ska kallas grönt? Ska kärnkraften ingå? På individnivå ser vi hur definitionen avspeglar sig i våra el- och drivmedelskostnader. På företagsnivå ser vi hur den gröna given redan fått stor effekt på produktionsvillkoren inom ett flertal näringsgrenar såsom vår skogs- och pappersindustri. 

En valrörelse som är tydlig i sitt ställningstagande till EU:s olika framtida vägval på klimatområdet betyder mycket som beslutsunderlag när vi ska rösta men också som underlag i företagens, kommunernas och regionernas planering och i förlängningen därmed även för våra jobb.

Villkoren för migration från länder utanför Europa har aktualiserats för alla EU-länder i kölvattnet av de stora migrationsströmmarna med start 2015. EU:s outvecklade migrationspolitik var och har förblivit en stor stötesten mellan EU-länderna. Avsaknaden av en fungerande politik har föranlett en konkurrens mellan nationella regelverk i att vara så oattraktiva som möjligt i ett slags race-to-the-bottom med tveksam effekt på integration och social uthållighet. 

Med ett eskalerande antal människor på flykt undan krig och klimatkrisens effekter – där pessimistiska prognoser talar om en ökning från dagens 80 miljoner till 500 miljoner inom en inte alltför avlägsen framtid – måste EU komma till en snar och långsiktig lösning. I valrörelsen måste partierna tydligt uttrycka sin inställning till kommissionär Ylva Johanssons förslag till att hantera migrationsströmmar från länder utanför EU och till alternativa lösningar för EU med konsekvensanalyser för Sverige.

De reformer och åtgärder som behövs för en övergång till en klimatneutral samhällsutveckling kräver ekonomisk tillväxt och investeringar, inte bara i fysisk infrastruktur men framför allt i kunskapsutveckling, digitalisering och social integration. Bilden som målas upp om nya jobb och tillväxtmöjligheter i den gröna ekonomin är inte missvisande, men vägen dit är kantad av komplexa utmaningar och är avhängig politisk handlingskraft. '

Den gränsöverskridande kampen om de befintliga jobben kommer att intensifieras de kommande åren. Lösningen ligger i en proaktiv innovationsvänlig EU-politik där nya jobb skapas i skärningen mellan klimatkrisen och teknologiskiftet. Hur de politiska partierna ser på utformningen av en sådan politik med avgörande betydelse för svenska jobb måste tydligt framgå i valrörelsen.

I de senaste decenniernas valrörelser inför riksdagsvalet har EU-frågorna ignorerats och hänskjutits till valrörelsen inför Europaparlamentet. Med de utmaningar EU står inför i dag och med de avgörande effekter som EU:s lösningar kan få för svenska medborgare så håller inte denna uppdelning längre. Partierna måste i årets valrörelse redovisa sina konsekvensanalyser och ställningstaganden. 

Denna information är viktig inte enbart för oss röstande medborgare utan även som planeringsunderlag för näringsliv, kommuner och regioner som ett led i att främja svensk konkurrenskraft, svenska jobb och ett hållbart svenskt välstånd.

Antonina Bakardjieva Engelbrekt
Professor i europeisk integrationsrätt, Svenska nätverket för Europarättsforskning 

Per Ekman
Doktorand i statsvetenskap, Svenska nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap 

Anna Michalski
Docent i statsvetenskap, Svenska nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap 

Lars Oxelheim
Professor i internationellt företagande, Svenska nätverket för Europaforskning i Ekonomi 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev