Forskare: Tillitsbaserad styrning kräver en ny sorts ledarskapsutbildningar

Svensk offentlig sektor står inför en stor omställning, när kraven på innovation, digitalisering, service, rättssäkerhet och effektivitet ökar. Den tillitsbaserade styrningen, som sätter behoven i mötet mellan medborgare och medarbetare i centrum, är nyckeln till denna omställning. Den innebär att vi tar ett helhetsgrepp om styrkedjor och arbetar med både strukturer och förhållningssätt. På många håll pågår därför ett stort förändringsarbete.

LÄS OCKSÅ: Forskaren om att styra med tillit: ”Ett jätteskifte av maktstrukturer” 

Ett område som sackar efter är emellertid dagens ledarskapsutbildningar för chefer i offentlig sektor. Här är det fortfarande vanligt att ledarskapet reduceras till en fråga om enbart relationer och beteenden – psykologi. Dessa aspekter är oerhört viktiga, men med tillit som styr- och ledningsfilosofi räcker de inte. Då måste utbildningar även omfatta frågor om styrning, dimensionering, processer, finansiering, organisationsdesign, IT-system med mera. 

LÄS OCKSÅ: Forskare: Omfamna den tillitsbaserade styrningen med försiktighet! 

Att enbart tala om tillitsbaserat ledarskap i psykologiska termer är nämligen som att ge chefen frön men ingen jord att så dem i och sedan vänta sig en ståtlig blomma. Man måste arbeta med helheten för att ledarskapet verkligen ska kunna ha effekt. Då kan inte heller HR stå ensam med tillitsfrågan. Framöver krävs framför allt följande.

￭ Integrerad utbildning och verksamhetsutveckling. Offentliga arbetsgivare måste bli mycket modigare när det gäller att ge chefer i kärnuppdraget mandat att påverka sina och medarbetarnas organisatoriska förutsättningar. Exempelvis ska de i samråd kunna påverka styrning, kvalitetsuppföljning, it-system och hr-processer. Det ställer stora krav på flexibilitet hos ansvariga chefer och stödfunktioner. Ledarskapsutbildningar behöver därför i högre grad integrera utbildning med verksamhetsutveckling.

￭ Utbildningar med lyhördhet för kontext. Ledarskapsutbildningar behöver i högre grad utgå från en förståelse för den organisatoriska kontexten. Att vara chef i offentlig sektor kräver exempelvis god kunskap inom juridik – från grundlagar till GDPR. De juridiska ramarna utgör grunden i vår offentliga etik. Det krävs även förståelse för det demokratiska systemet och tillitens betydelse i det.

￭ Ökad tonvikt på kollegialt lärande. Tonvikten på internt kollegialt lärande behöver öka. Organisationer måste stärka den praktikgemenskap som utgår från professionell kunskap och erfarenhet. Lärandet kan ta sig formen av exempelvis kollegialt kvalitetsstöd, arbetsrotation, traineeprogram, mentorskap och kunskapsseminarier.

Mot den här bakgrunden talar jag om chefens tre roller i min nya bok om tillitsbaserat ledarskap i offentlig sektor. I rollen som kompass sätter du mål, riktning, gränser och strukturer för uppföljning. I rollen som coach stöttar och motiverar du utifrån individens och gruppens behov, med stort fokus på kollegialt lärande. I rollen som vägröjare arbetar du för att skapa organisatoriska förutsättningar i kärnuppdraget. Alla roller är viktiga.

LÄS OCKSÅ: ”Snälla forskare, sluta generalisera om alla offentliga arbetsplatser” 

Två av mina personliga favoritexempel på tillitsbaserad styrning är självvald inläggning i psykiatrin och Bostad först inom socialtjänsten. Dessa framgångsrika modeller innebär ett radikalt nytänkande som kräver förändringar av både förhållningssätt och strukturer. Vi måste därför sluta tala om tillit i alltför snäva termer. Det tillitsbaserade ledarskapet ställer stora krav på många grupper. Det måste märkas i högre grad i den offentliga sektorns ledarskapsutbildningar.

Louise Bringselius, Fil doktor och docent i organisation vid Lunds universitet och fd forskningsledare i Tillitsdelegationen. Aktuell med boken Tillitsbaserat ledarskap - från pinnräknande till samskapande.