Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Forskare: Klimatanpassningen kan inte enbart vara ett kommunalt ansvar

Var i landet man bor ska inte avgöra hur mycket man betalar för vatten eller hur hårt man drabbas av effekterna av klimatförändringar, skriver forskarna Anna Thomasson och Robert Jonsson.

Publicerad: 21 september 2021, 03:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kommunernas förmåga att arbeta aktivt med anpassning av lokal infrastruktur är avgörande för hur vi som samhälle framöver kommer att klara av effekterna av klimatförändringarna, skriver Anna Thomasson och Robert Jonsson.

Foto: Emil Nilsson/Mostphotos


Ämnen i artikeln:

Agenda 2030Tema: Agenda 2030 - SamhällsbyggnadKlimatarbetetKommuner

Under sommaren har vi återigen blivit påminda om klimatförändringarna och dess effekter. Bilder från hur samhällen i USA och Kanada drabbades av extremvärme följdes av bilder från översvämmade samhällen i Tyskland. I Sverige var vi inte heller förskonade, utan skyfall med översvämningar som följd drabbade framför allt trakterna kring Gävle hårt. 

Exemplet från Gävle visar tydligt på hur klimatförändringarna ställer krav på lokal infrastruktur som framöver kommer att behöva anpassas och dimensioneras för de stora mängder vatten som kommer i samband med skyfall. Kommunernas förmåga att arbeta aktivt med anpassning av lokal infrastruktur är därför avgörande för hur vi som samhälle framöver kommer att klara av effekterna av klimatförändringarna. 

LÄS OCKSÅ: Professorer: Agera innan den smygande klimatkrisen blir akut 

Studier av undertecknade visar emellertid på att det råder stora variationer mellan kommuner i Sverige i dag avseende hur långt man kommit i detta arbete. Skillnader i geografi, demografi och ekonomi förklarar delvis dessa skillnader. Till det kommer att kommuner redan brottats med en stor underhållsskuld avseende kommunal infrastruktur och omfattande underhåll och investering behövs i kommunal infrastruktur de kommande decennierna. 

LÄS OCKSÅ: Nya EU-krav: Vattenledningar måste rustas för miljarder 

Flertalet av de svenska kommunerna, framför allt de mindre, saknar således kapaciteten att aktivt arbeta med en anpassning av lokal infrastruktur. Arbetet med anpassning till klimatförändringar är i många kommuner därför fortfarande är i sin linda. Framför allt mindre kommuner saknar den kapacitet som arbetet med klimatanpassning kräver. Medan andra mer resursstarka kommuner kommit mycket längre. Kommunerna kan därför inte ensamma bära ansvaret för anpassningen av lokal infrastruktur till effekterna av klimatförändringar. 

Anledningen till detta är flera: 

För det första är frågan om klimatanpassning inte en lokal fråga. Klimatförändringar tar inte hänsyn till kommungränser utan är en komplex fråga som kräver samarbeten mellan myndigheter och aktörer från olika delar av vårt samhälle. 

För det andra, det är inte rimligt att det i vissa kommuner görs stora investeringar i lokal infrastruktur, medan det i andra kommuner inte finns förutsättningar att på samma sätt utveckla infrastrukturen. Osäkerheten kring omfattning och typ av anpassning som krävs är stor i kommunerna. Behovet av innovation och utveckling av nya lösningar likaså. Kommunerna behöver stöd i detta arbete. Enskilda kommuner kan inte själva driva utvecklingen framåt. 

För det tredje är investeringsbehoven så pass omfattande att det är rimligt att tänka sig att frågan om hur investeringarna ska finansieras lyfts till nationell nivå. En översyn av hur investeringar i för samhället central infrastruktur ska hanteras behöver göras. Det stöd som kommuner kan söka av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är långt ifrån tillräckligt för att få till stånd ett mer systematiskt arbete. 

Var i landet man bor ska inte avgöra hur mycket man betalar för vatten eller hur hårt man drabbas av effekterna av klimatförändringar. Ytterst handlar det om att skydda miljön och vår hälsa och tillgången till vårt viktigaste livsmedel; vatten. 

LÄS OCKSÅ: ”Nu måste alla kommuner prioritera klimatanpassning” 

Det är därför orimligt att kommunerna ensamma ska ansvara för omställningen till ett mer hållbart samhälle. Frågan om hur vi som land ska möta klimatförändringarna måste samordnas och drivas på nationell nivå. Annars riskerar vi att de skillnader som redan finns mellan kommunerna ökar och vi får kommunala A, B och i värsta fall även C-lag. 

Anna Thomasson
Docent vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Robert Jonsson
Universitetslektor i företagsekonomi vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Linköpings universitet och forskare inom det Mistra-finansierade forskningsprogrammet InfraMaint.

LÄS MER: Missa inte Dagens Samhälles temavecka om hållbarhet och Agenda 2030.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev