Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Forskare: Demenssjukvården utmanas av vårdskulden

Även om kostnaderna för demensvård nu verkar sjunka då färre har en diagnos är detta bara kortsiktigt. En minskning av antalet demensdiagnostiserade betyder inte att dessa patienter inte längre existerar. Regioner och kommuner måste därför avsätta mer resurser för vård och omsorg av patienter med kognitiv svikt, skriver forskarna Michael Axenhus, Gösta Bucht och Bengt Winblad.

Publicerad: 17 november 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Det finns ett stort mörkertal av patienter med minnessvikt utan diagnos,” skriver debattörerna.

Foto: Lightfield/Mostphotos, Pressbilder


Ämnen i artikeln:

ÄldresjukvårdCorona i vårdenSocialstyrelsen

Utmaningarna med covid-19 har inte gått någon förbi. Omstruktureringen av sjukvård, störningar av vårdförlopp och rapporter om vårdpersonalens höga belastning har varit vardagsmat under det senaste året. Detta har fått en direkt effekt på sjukvården av de äldre – framför allt av de med kognitiv svikt. 

Socialstyrelsens siffror över diagnoser i specialiserad och sluten vård publicerades nyligen och de visar att antalet neurologiska diagnoser, särskilt antalet Alzheimerdiagnoser, sjönk drastiskt förra året. De minskade från drygt 90 per 100 000 personer och år till under 80. En diagnos är inte bara viktig för en patients medicinska behandling, utan ligger även till grund för rätten till stöd. Patienter med kognitiv svikt har ett stort behov av stöd och omsorg i form av olika insatser och särskilda boenden. 

En av anledningarna till minskningen av personer som fick en Alzheimerdiagnos förra året är med stor sannolikhet främst att sjukvården tvingades prioritera den akuta situationen. Isoleringen av alla äldre under lång tid har även bidragit och många har dragit sig för att besöka sjukhusen.

Detta innebär att det finns ett stort mörkertal av patienter med minnessvikt utan diagnos och som därför riskerar att bli utan det stöd de behöver för att klara vardagen. Nyinsjuknade i en demenssjukdom är 25 000 per år. Mörkertalet under pandemin uppgår till minst 5-6 000 personer.

I andra länder har den minskade diagnostiken väckt debatt om vilka följder detta kommer att få. Vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser kommer det att ge? Hur ska dessa patienter fångas upp? I Sverige lyser denna debatt med sin frånvaro.  

En av sjukvårdens allra största utgifter, inte minst för kommunerna, är vård- och omsorgskostnader för personer med demenssjukdomar. En minskning av antalet demensdiagnostiserade betyder inte att dessa patienter inte längre existerar. Även om kostnaderna för demensvård nu verkar sjunka då färre har en diagnos är detta bara kortsiktigt. Även de odiagnostiserade behöver vård och omsorg.  En vård och omsorg som inte alls blir lika bra och effektiv då man i brist på utredning och diagnos famlar i blindo. Detta leder till både större lidande och högre kostnader, att göra rätt från början är alltid billigare

Kommunerna måste anta utmaningen som kommer i kölvattnet av minskad diagnostik av patienter med kognitiv svikt. Inte omedelbart konstatera att det går att spara på äldreomsorgen för vi har färre personer med demensdiagnos. Tvärtom, resurser måste dirigeras om till de instanser som närmast kommer att stöta på patienter med minnessvikt utan diagnos: primärvården, geriatriken och psykiatrin.  

Regioner och kommuner måste avsätta mer resurser för vård och omsorg. Sjukvårdens beredskap att fånga upp dessa patienter måste öka, annars riskerar en stor grupp människor att hamna utanför samhällets sociala trygghetsnät. En minskning av resurser till demensvård med argumentet att det nu är färre demenspatienter är att skjuta problemet framför sig och gör konsekvenserna av covid-19-pandemin än mer kännbara än vad de redan är. 

Michael Axenhus
Doktorand i neurovetenskap, forskande AT-läkare, Karolinska universitetssjukhuset

Gösta Bucht
Professor emeritus i geriatrik, Umeå universitet, sakkunnig för vård och omsorg, SPF Seniorerna

Bengt Winblad
Överläkare, professor i geriatrik, Karolinska institutet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev