Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Försäkringsbolagen lurar skjortan av Skatteverket

Det är fortfarande anmärkningsvärt att Skatteverket lägger sig platt för försäkringsbolagens krav och gör ett nytt rättsligt ställningstagande baserat på beräkningar man inte har sett och klassificeringar som är rent nonsens, slutreplikerar doktorn i ekonomisk historia John Lapidus.

Publicerad: 10 juli 2019, 09:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”I ett land med lagstadgad sjukvård på lika villkor kan det ifrågasättas om sjukvårdsförsäkring är en nödvändig kostnad för att driva ett företag”, skriver John Lapidus.

Foto: Adam Wrafter/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

SkatteverketSkatterSkatteverket och försäkringsbolagen

Slutreplik. Hur tänkte Skatteverkets rättsavdelning när den lät försäkringsbolagen vantolka den nya lagen om förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar? Varför hyser Skatteverket särskild tillit till företag som är uttalade motståndare till lagen och har ett egenintresse, ett vinstintresse, av att minimera dess verkan?

Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos undvikande svarmina frågor förstärker bilden av att försäkringsbolagen har fått fri lejd att utvidga skattefriheten till sådant som enligt lagen ska beskattas.

1. Blank Thörnroos skriver själv att det är åtgärder som går ”utöver hälso- och sjukvård” som eventuellt ska vara skattebefriade. Ändå har Skatteverket kopierat försäkringsbolagens utvidgade tolkning, där även regelrätt specialistvård ska vara skattefri om den ”avser en diagnos som riskerar att leda till en långvarig sjukskrivning”.

Var i den 74-sidiga propositionen finns stöd för en sådan tolkning? Ingenstans. Det framgår tvärtom att ”Regeringen ser inte anledning att, som Arbetsgivarverket förordat, göra skillnad mellan olika typer av hälso- och sjukvårdsinsatser med utgångspunkt i deras betydelse för den enskildes funktion som arbetstagare”.

2. Enligt Blank Thörnroos har Skatteverket gjort bedömningen att ”branschens schablonberäkning kan ligga till grund för beräkning av förmånsbeskattning”. Hur ser beräkningarna ut? Hur stor del utgörs av den specialistvård som egentligen ska beskattas? Svaret är att allt är företagshemligheter. En annan av Skatteverkets rättsliga experter, Anna Halvarsson, berättar för mig att inte ens Skatteverket har fått tillgång till dessa beräkningar.

Det är som sagt anmärkningsvärt att Skatteverket lägger sig platt för försäkringsbolagens krav och gör ett nytt ställningstagande baserat på beräkningar man inte har sett och klassificeringar som är rent nonsens.

Redan innan Skatteverket lät försäkringsbolagen omtolka lagen var den förvisso skadeskjuten. För det första skulle inte förmånen värderas till marknadsvärde så som är brukligt, utan i stället till det rabatterade pris som arbetsgivarna får köpa den för.

För det andra hade lagstiftaren redan lyssnat till de remissinstanser som krävde att en mindre del av försäkringen (företagshälsovård) skulle undantas från beskattning. Det är ett demokratiskt problem att dessa remissinstanser till allt större del utgörs av den privata välfärdsindustrins organisationer, medan eventuella motparter lyser med sin frånvaro.

För det tredje byttes skatteskärpningen för arbetstagaren mot skattelättnad för arbetsgivaren. I ett land med lagstadgad sjukvård på lika villkor kan det ifrågasättas om sjukvårdsförsäkring är en nödvändig kostnad för att driva ett företag, men så stadgar nu den nya lagen.

Precis som tidigare försök att bromsa framväxten av ett parallellt sjukvårdssystem, främst Stopplagen, så innehåller även denna lagstiftning tvetydigheter som utnyttjas till max av den privata välfärdsindustrin. Frågan är principiellt viktig men riskerar samtidigt att skymma sikten för den ännu viktigare frågan om hur det alls är möjligt att köpa sig före vårdkön till offentligt finansierade vårdinrättningar.

Till sist: vad finns att säga om repliken från Svensk Försäkring? Tja, ett tips är att argumentera i sak, för annars förstår alla att man inte har något att komma med. Ett annat tips är att förkovra sig. Till exempel genom att läsa en tjock bok som i höst utkommer på ett anrikt internationellt akademiskt förlag, skriven av en av landets främsta experter på det som vi här försöker diskutera.

John Lapidus, doktor ekonomisk historia Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev