”Försäkring hämmar respekten för upphandlingsregler”

Upphandlingslagstiftningen syftar till att främja konkurrens och motverka korruption, jäv och andra oegentligheter. Rätt hanterat kan också upphandling leda till högre grad av effektivitet. Det är viktigt att tillse att Sveriges upphandlande organisationer inte bryter mot upphandlingslagarna – inte minst för att värna om leverantörers och medborgares intressen av sunda inköpsförfaranden och god hantering av skattemedel.  

Att det hos samtliga aktörer finns en respekt för upphandlingssystemet är av största vikt. Därför är det en högst oroväckande trend är att upphandlande myndigheter tecknar försäkringar som skyddar dem mot sanktionsavgifter om de bryter mot upphandlingsreglerna. 

LÄS MER: Försäkring täcker Bodens upphandlingsböter 

Ett sådant exempel i närtid är Bodens kommun som av Förvaltningsrätten i Luleå ådömdes en upphandlingsskadeavgift om 7 miljoner kronor. Bakgrunden är kommunens affär med Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, som bedömdes vara en otillåten direktupphandling. Kommunen behöver dock bara betala 150 000 kronor, försäkringen täcker resten.  Detta är en utveckling som hämmar respekten för regelverket och som måste upphöra. 

Det råder ingen tvekan om att problemen är allvarliga. Konkurrensverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet, processar årligen omkring 40 ärenden om upphandlingsskadeavgift och inte sällan handlar det om misstankar om korruption och svågerpolitik. Målet med avgiften är att den ska ha en avskräckande verkan och förhindra att upphandlande organisationer ingår i otillåtna direktupphandlingar.  

Det är tillsynsmyndigheten Konkurrensverket som ansöker i domstol om att en upphandlande organisation ska betala en avgift. I dagsläget uppgår avgiften som Konkurrensverket ansöker i domstol om att en upphandlande organisation ska betala till maximalt 10 miljoner kronor.  

LÄS MER: Boden får böter för SBB-affär – borde ha upphandlat

En otillåten direktupphandling sker när en upphandlande organisation ingått ett avtal med en leverantör utan att följa kraven på annonsering i upphandlingslagstiftningen. De bakomliggande EU-direktiven anger att otillåtna direktupphandlingar är särskilt förkastliga och därför ska träffas av särskilt kännbara sanktioner. 

Mot denna bakgrund är det stötande att se att vissa kommuner tecknar försäkringar som skyddar mot upphandlingsskadeavgift. Av EU:s rättsmedelsdirektiv avseende offentlig upphandling framgår att sanktioner mot otillåten direktupphandling ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Tillhandahållande av försäkringar som skyddar mot upphandlingsskadeavgift urholkar därmed möjligheterna för Sverige att uppfylla de åtaganden vi har enligt EU:s rättsmedelsdirektiv. 

Att erbjuda en försäkring som täcker en sådan sanktionsavgift ter sig även tveksamt i ljuset av 6 kapitlet 1 paragrafen i försäkringsavtalslagen, där det framgår att ersättning får lämnas såvitt avser lagliga intressen. Det kan vidare ifrågasättas om tillhandahållande av en sådan försäkring mot risker för upphandlingsskadeavgift är förenligt med ”god försäkringssed” då det minskar upphandlande myndigheters och enheters respekt för efterlevnad av upphandlingsregelverket.  

Ingen kommun eller annan upphandlande myndighet borde därför använda sig av sådana lösningar. Vi anser att sådana försäkringslösningar skadar respekten för den offentliga upphandlingen och behöver tas bort. Risken är annars att Sverige inte uppfyller EU:s rättsmedelsdirektiv.  

Ulrica Dyrke,
Almega 

Ellen Hausel Heldahl,
Svenskt Näringsliv 

Magnus Johansson,
Företagarna