Företagarna: När kommunen betalar är kanelbullen lika viktig som vägbygget

Värdet av de totala upphandlingspliktiga inköpen i Sverige uppgår till närmare 800 miljarder kronor per år. Till denna summa ska även inköp som inte har annonserats enligt upphandlingslagarna läggas till, som exempelvis köp under direktupphandlingsgränsen. Trots dessa svindlande siffror är bristen på tillgänglig statistik och insyn slående. 

LÄS OCKSÅ: Förtroende för upphandlingsprocessen skapas inte med lagstiftning 

Företagarnas medlemsföretag vittnar om brist på insyn i de offentliga inköpen, och då inte minst i kommunernas inköp som faller under direktupphandlingsgränsen. Då dessa köp (vanligtvis upp till 600 000 kronor) inte behöver annonseras och konkurrensutsättas enligt bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (LOU) är det upp till kommunerna själva att besluta hur dessa köp ska synliggöras. Detta sker i dagsläget på olika sätt, allt från ingen insyn alls till full publicering vilket resulterar i: 

￭ Brist på transparens kring vilka affärsmöjligheter som finns för företagen. 

￭ Brist i insyn kring vilka företag som kommunerna har ingått avtalen med.

￭ Ett stort hål av okunskap om hur skattepengarna används.

I ett samarbete med forskningsföretaget Tendium, som arbetar för att tillgängliggöra offentliga data, kan Företagarna presentera helt ny information om kommunernas inköp från svenska företag fördelat på inköpens värde, bransch, företagstyp och företagens lokala förankring. 

Siffrorna visar att Sveriges kommuner köper för totalt 234 miljarder kronor från svenska företag, varav 137 miljarder från små-och medelstora samt 97 miljarder från stora företag. De stora skillnaderna mellan hur olika kommuner handlar syns framför allt i hur pass stor andel som köps in från småföretagen.

LÄS OCKSÅ: Här är kommunerna som kan få upphandlingsböter 

Här finns det höga toppar – exempelvis Trosa, Tidaholms och Härnösands kommun – där mer än 50 procent av alla inköp görs från småföretag. Samtidigt finns det också låga dalar - som Norbergs kommun i Västmanland - där inte ens 10 procent köps in från småföretagen. 

Det finns i dag cirka 1,2 miljoner företag i Sverige. En överväldigande majoritet av dem, cirka 96 procent, är småföretag med färre än 10 anställda. Sveriges småföretag är samtidigt den del av näringslivet som drabbats hårdast av restriktionerna som vi levt med under pandemin. Att göra affärer med det offentliga kan vara en chans för företagen att överleva, eftersom offentliga organisationer är mer beständiga över tid. Kommunerna har därför en viktig uppgift i att vara transparenta och inkludera en så stor leverantörsmångfald som möjligt i sina inköp. 

LÄS OCKSÅ: En av tre tror att upphandlingar är riggade 

Sedan 1990 har små och medelstora företag skapat åtta av tio nya jobb på den svenska arbetsmarknaden. Det sagt så kan det kan bli ännu bättre. Kommunerna kan aktivt arbeta med att öka att inkludera företag, även små och medelstora företag i sina inköp. Inte bara i offentliga upphandlingar utan även i de kontrakten som enligt lag kan ingås utan konkurrensutsättning. Och det behövs, i 18 procent av alla annonserade upphandlingar 2019 inkom det endast ett anbud.

I Sverige tillämpas normalt sätt offentlighetsprincipen. I praktiken innebär det att allmänheten ska ha rätt till insyn om bland annat kommunernas verksamhet. Men i dagsläget är informationen om hur och varifrån kommunerna köper in och upphandlar alldeles för svårtillgänglig – trots att det är miljardbelopp som är i omlopp. Nu måste det bli ett slut på hemlighetsmakeriet. Oavsett om det gäller en enkel kanelbulle eller ett komplicerat vägbygge är det fortfarande våra gemensamma skattemedel som används. 

Magnus Johansson, Expert offentlig upphandling och konkurrens, Företagarna