Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Folkbiblioteken: Gör klart vilken service som vi bör erbjuda

Många folkbibliotek hjälper medborgare med allt från myndighetsbeslut till digitala tjänster. Men biblioteken kan inte bli en restpost för den hjälp som många behöver men ingen erbjuder, skriver Svensk biblioteksförening.

Publicerad: 19 januari 2022, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vilken service ska folkbiblioteken erbjuda och hur kan uppdragsbeskrivningar formuleras så att de speglar den tänkta servicen? frågar sig Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Foto: Elisabeth Ohlson, Rickard Kilström/Kontinent


Ämnen i artikeln:

BibliotekMyndigheterIntegritet

Är det folkbibliotekens uppgift att tolka beslut från Migrationsverket eller hjälpa till med krånglande BankID? De flesta skulle nog svara nej. Ändå kommer det varje dag människor till landets 1100 folkbibliotek som vill ha hjälp med just sådana frågor. 

I takt med att myndigheter och banker stängt ner kontor har möjligheterna till fysiska möten och hjälp försämrats. Vi hänvisas alltmer till att utföra våra ärenden digitalt. För de allra flesta funkar det utmärkt. Men det är en stor grupp som inte behärskar eller har råd med tekniken och som har svårt att klara en digital vardag. Därför vänder sig många till ett av få offentliga rum som finns i hela landet; folkbiblioteken. 

I rapporten ”Biblioteken som medborgarkontor?” har vi undersökt vad folkbiblioteken hjälper till med, hur tidskrävande det är och vilka problem som uppstår när folkbiblioteken ger medborgarservice. Vår undersökning, som omfattade en tiondel av landets kommuner, visar att folkbiblioteken erbjuder omfattande service till kommuninvånarna:

Två av tre erbjuder drop-in-hjälp med teknik och nästan alla hjälper till med användarnas egen tekniska utrustning.

Hälften hjälper till med andra aktörers digitala tjänster som exempelvis BankID eller utskrifter av kontoutdrag.

Var femte bibliotek hjälper till med att förstå och översätta myndighetsbeslut.

Hur stor del av bibliotekens dagliga arbete som faktiskt går till detta är svårt att bedöma men det står helt klart att en allt större andel av bibliotekspersonalens tid går till någon form av samhällsservice. Hälften uppger också att de saknar tillräckliga resurser för klara detta. Det kan handla om brist på utrustning, kompetens eller helt enkelt tillräcklig bemanning. 

Var dras då gränsen för vad biblioteken inte vill eller kan göra ur exempelvis integritetssynpunkt? Många uppger att biblioteken inte bör befatta sig med frågor som bankärenden, ekonomiska transaktioner, sådant som rör Socialtjänst, Försäkringskassan och Skatteverket. Merparten av de undersökta biblioteken har också rutiner för vilken service som erbjuds, men vid mötet med användarna är det ibland svårt att upprätthålla dessa gränser.

Varför görs då allt detta? Folkbibliotekens viktigaste styrdokument är, utöver bibliotekslagen, de kommunala biblioteksplanerna. Många planer som granskats i denna rapport har formuleringar som går utöver traditionell biblioteksservice. Det talas om att ”utgå från besökarens behov” och att ”vara ett kraftfullt redskap” och att ”minska den digitala klyftan”. Denna typ av formuleringar öppnar upp för en vid syn på servicen. Lägg till det faktum att det kringliggande samhället dragit sig tillbaka och hänvisat till digitala tjänster. 

Svensk biblioteksförening tar inte ställning i frågan om folkbiblioteken ska ha rollen som medborgarkontor. Beroende på behoven i lokalsamhället kan det absolut vara relevant. Men problemet är om uppdraget är självpåtaget, saknar avgränsningar och inte följs av resurser och kompetens. Ansvariga politiker behöver bestämma sig:

Vilken service ska folkbiblioteken erbjuda och hur kan det förmedlas tydligt?

Hur kan uppdragsbeskrivningar formuleras så att de speglar den tänkta servicen?

Hur kan resurser behöva fördelas för att möta kommuninvånarnas behov av hjälp och stöd?

Slutligen måste samverkan mellan olika aktörer, både offentliga och privata, förbättras så att folkbiblioteken inte blir en restpost för den hjälp som många behöver men ingen erbjuder.

Karin Linder
Generalsekreterare i Svensk biblioteksförening

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev