Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Följ upp kvaliteten i den sociala omsorgen”

Inför en standardisering av utfallsmått, behandlingsmetoder och öppna jämförelser av utfallen inom den sociala omsorgen, föreslår Johanna Rastad och Hans Dahlgren från Humana.

Publicerad: 7 november 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johanna Rastad och Hans Dahlgren, Humana.

Foto: David Lagerlöf


Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenOmsorg

Det är hög tid för landets kommuner att visa modet att intressera sig för vad vi får för pengarna även inom det sociala området. Vill vi hjälpa fler barn och vuxna med sociala svårigheter krävs att vi gör rätt saker. Särskilt i tider när samhällsekonomin stramas åt av externt tryck, demografiska utmaningar och ökad psykisk ohälsa. 

Den svenska socialpolitiska agendan har länge fokuserat på driftsformer istället för på kvalitet. Det har varit viktigare att visa på ”handlingskraft” genom att pytsa ut mer pengar eller anställa fler.  

LÄS MER: Boel Godner: ”Ett misslyckande är också föräldrarnas fel – allt kan inte läggas på kommunen” 

Lyfter vi blicken finns det ett antal andra länder som har utvecklat och arbetat med fokus på system för att följa upp den faktiska kvaliteten, det vill säga det sociala utfallet. Eller med andra ord: Vad får vi för pengarna?  

Landets kommuner borde ta initiativ till att öka fokuset på hur skattepengarna används. En start skulle kunna vara att lära av Storbritannien och:   

Införa en standardisering av utfallsmått, behandlingsmetoder och öppna jämförelser av utfallen inom den sociala omsorgen.

Etablera en nationell utfallsfond som kan bära och dela riskerna runt nya metoder, evidensuppbyggnad, förebyggande insatser och finansiering av social innovation.  

Skapa ett nationellt kompetenscenter. Ett sådant kan synliggöra behoven av kompetensförstärkning och bidra med kunskap om hur vi bäst följer upp det sociala utfallet och arbetar med förebyggande insatser.

Prioritera att följa etablerade sociala utfallsmått/kontrakt. Arbeta förebyggande för att bland annat förbättra psykisk hälsa och skolresultat och förhindra kriminalitet och risk- och missbruk.

I grunden visar erfarenheterna från Storbritannien med att följa upp utfallen inom den sociala omsorgen på betydande positiva förändringar som löser, eller åtminstone tar itu med, sociala orättvisor och utmaningar. Många företag, organisationer och stiftelser gör medvetna ansträngningar för att uppnå större och bättre social påverkan.  

Fler länder än Storbritannien har arbetat längre med att sätta upp och mäta dessa utfall och vi i Sverige har mycket kvar att lära. Vi ligger som land långt efter många andra länder i att faktiskt mäta det vi vill uppnå och belöna kvalitet inom den sociala omsorgen.  

En utvärdering från Oxford University visar, efter tio år i Storbritannien med sociala utfallskontrakt, att dessa har genererat 10 brittiska pund i socialt, ekonomiskt och skattemässigt värde för varje pund som regeringen har spenderat på kontrakten sedan 2011. Resultaten i rapporten visade att under det senaste decenniet har 139 miljoner pund investerats i 72 sociala utfallskontrakt som genererat 1,4 miljarder pund i skattemässigt, socialt eller ekonomiskt värde, varav 397 miljoner pund är direkta besparingar, eller kostnader som undviks av den offentliga sektorn.  

Den kommunala sektorn i Sverige står inför betydande utmaningar som inte löses enbart med fler anställda och mer resurser. Vi behöver ett förnyat fokus på vad vi får för pengarna. Vi behöver följa upp de sociala utfallen, stärka evidensen, skapa kompetens som matchar evidensen. Och framför allt behöver vi en modig kommunal sektor som tar sats mot framtiden.  

Johanna Rastad
Vd och koncernchef omsorgsföretaget Humana 

Hans Dahlgren
Kvalitetsdirektör Humana  

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenOmsorg

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev