Fler kommuner måste ställa krav på sommarjobbare

För att rusta unga för framtiden behöver villkorslösa kommunala sommarjobbsgarantier upphöra. Nu är det hög tid för kommuner runt om i Sverige att förnya sin sommarjobbspolitik. Satsningar på att unga får en första rad på sitt CV behöver inte innebära att lura ungdomar att jobb är något man inte behöver kämpa för. Växjö har bestämt sig för att gå före och har utvecklat en ny modell där garantijobben blir en morot för ansträngningar i skolan.

Arbetsmarknaden förändras. Betydelsen av en gymnasieexamen spelar en tilltagande roll för hur man klarar sig på arbetsmarknaden. Sambandet mellan att sakna gymnasieexamen och att vara arbetslös är starkare än andra samband som historiskt varit nära knutet med hög arbetslöshet, så som utomeuropeiskt född eller funktionsnedsatt. En växande andel av de arbetslösa står långt ifrån jobb, hela 80 procent, och det finns tre med låg utbildning per jobb med motsvarande låga kompetenskrav. Åtgärderna behöver därför fokusera på att fler klarar skolan.

￭ Krav för kommunala garantijobb. SVT:s granskning visar att i flera kommuner räcker det att ha rätt ålder. Växjö har istället skärpt kraven i flera steg. Under de senaste åren har vi infört krav på CV, personligt brev, anställningsintervju och att söka andra jobb än garantijobben. Det kan verka självklart, men är ovanligt. Kommunala jobbgarantier har små eller inga långsiktiga effekter på risken för arbetslöshet, enligt IFAU. Från och med i år ställs därför krav på att ha godkänt i svenska och matematik för att få rätt till garantijobben. Det har mer långsiktig effekt.
￭ Sommarskola som andra chans. I Växjö kommer eleverna som inte når kunskapskraven och därför inte direkt kvalificerar sig till garantijobben erbjudas en andra chans: sommarskola kombinerat med garantijobb. För att få garantijobb krävs deltagande i sommarskolan, inte att betygen blir godkända på sommarskolan. Sommarskolan innebär ungefär 25 procent utökad undervisningstid i respektive ämne jämfört med ett läsår. Det kan göra betydande skillnad för eleverna.
￭ Heltidsaktivering som motprestation för bidrag. Den som lämnat gymnasiet och söker bidrag ska delta i kompetenshöjande aktiviteter på heltid som motprestation. För den som saknar gymnasieutbildning ska målet vara återgång till gymnasiet eller att gå vidare till vuxenutbildningen.
￭ Läxläsning på avgiftsfria fritidsaktiviteter. Där kommunen erbjuder och arrangerar aktiviteter avgiftsfritt till ungdomar, bör de föregås av läxläsning eller andra studiefrämjande aktiviteter. Mötesplatser och fritidsverksamhet behöver få mer struktur och pedagogisk prägel. Personalen behöver arbeta systematiskt med att bryta och förebygga utanförskap.

Målet är att alla unga ska gå ut gymnasiet med fullständiga betyg. Under terminerna genomförs omfattande insatser för att elever som riskerar att bli underkänd i något ämne minst ska klara godkänt (E). Förstärkningar under terminerna, med läxhjälp och med lovskola finns redan från grundskolan. Elevhälsan har fått dubblerade resurser under de senaste åren och elever i behov av särskilt stöd kan nu få mer hjälp av flera olika professioner.

Kommuner gör flera insatser för att hindra passivisering bland unga. Risken är att vissa blir ett daltande som gör mer skada än nytta. I all välmening skapar kommuner istället nya problem. Att ställa krav är att bry sig, och i Växjö bryr vi oss särskilt mycket om att rusta unga för framtiden och arbetslivet.

Oliver Rosengren, kommunalråd (M) och ordförande i nämnden för arbete och välfärd, Växjö

Pernilla Tornéus, ordförande i utbildningsnämnden (M), Växjö