Debatt
”Fler kommuner behöver anställa logopeder”
En utbyggd elevhälsa med skollogopeder skulle innebära att fler elever fick det stöd de behövde för att nå kunskapsmålen, skriver debattörer från tre förbund.
Publicerad: 6 april 2023, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Berit Robrandt Ahlberg, Catrine Folker och Kerstin Wiström.
Foto: Jyrki Sivenius, Ester Hedberg, Maria Olsson
Ämnen i artikeln:
FörskolaAv alla barn i grundskolan beräknas 6 till 8 procent ha en språkstörning, så kallad Developmental Language Disorder (DLD) och 5 till 20 procent ha dyslexi. Det visar flera studier, av bland andra Calder (2022) och Wagner (2020).
Dessa svårigheter påverkar elevens prestationsförmåga inom alla ämnen. En utbyggd elevhälsa med skollogopeder skulle innebära att fler elever fick det stöd de behövde för att nå kunskapsmålen.
Läs mer: Skoldebattören till politikerna: ”Berätta var det ska skäras ner – ta ansvar”
Logopeder bidrar redan i dag med sin kompetens i pedagogisk verksamhet. Allt fler huvudmän inser att logopeder kan stödja andra professioner i skolor och förskolor och ge värdefullt stöd till barn och familjer. Stödet är dock ojämlikt fördelat. På många håll i landet lyser skollogopeder med sin frånvaro.
I förskolor och skolor stödjer logopeder barn och unga med språk-, läs- och skrivsvårigheter. Det handlar till exempel om barn som har svårt att berätta och förklara eller har ett begränsat ordförråd. Många elever har också dyslexi, påverkad läsförståelse eller svårt med grammatik. Forskning visar att de som har språkliga eller kommunikativa svårigheter får kämpa hårdare för att nå kunskapskraven i skolan.
Skolans huvudmän ansvarar för att ge alla barn och unga en likvärdig utbildning. I läroplanerna lyfts specifikt vikten av språk och kommunikation. Skola och förskola måste ha ett språkligt innehåll som är tillgängligt för alla – även för barn med språkliga svårigheter eller annan funktionsnedsättning.
Kartläggningar från Specialpedagogiska skolmyndigheten 2018 visar att många skolor i dag saknar stöd för att ge barn med språkstörning/DLD vad de behöver. Skolverket pekar i sin tur 2016 på att många kommuner inte ger möjligheter fullt ut till skolor att skapa tillgängliga lärmiljöer. Här har huvudmän ett jobb att göra!
Vi vill se stärkta resurser till elevhälsan så att barn med funktionsnedsättning eller språkstörning/DLD får stöd i sin utveckling. Vi vill:
* att regeringen inkluderar logopeder som profession i den kommande satsningen på elevhälsan
* att fler kommuner anställer logopeder i pedagogisk verksamhet
* att skolans huvudmän skapar fler inkluderande lärmiljöer för barn med språkliga och kommunikativa svårigheter
* att rektorer och förskolechefer erbjuder logopeder i skola och förskola fasta anställningar och goda förutsättningar att bidra med sin kompetens.
Vi vill att logopeder ska bli en självklar del av elevhälsan. Tillgängliga lärmiljöer skapar bättre förutsättningar för alla barn – inte bara för dem som har stora språkliga utmaningar. Alla barn och elever måste få bättre stöd för att stärka sin kommunikativa förmåga!
Kerstin Wiström, ordförande Logopedförbundet
Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet/Talknuten
Catrine Folker, förbundsordförande Dyslexiförbundet
Referenser
Calder, S.D., Brennan-Jones, C.G., Robinson, M., Whitehouse, A. & Hill, E. (2022), The prevalence of and potential risk factors for Developmental Language Disorder at 10 years in the Raine Study. Journal of Paediatrics and Child Health.
Norbury, C. F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., Vamvakas, G., Pickles, A. (2016). The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. J Child Psychol Psychiatry, 57(11), 1247-1257.
Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tomblin, J. B., Records, N. L., Buckwalter, P., Zhang, X., Smith, E., & O'Brien, M. (1997). Prevalence of specific language impairment in kindergarten children. Journal of speech, language, and hearing research, 40(6), 1245-1260.
Wagner, R. K., Zirps, F. A., Edwards, A. A., Wood, S. G., Joyner, R. E., Becker, B. J., Liu, G., & Beal, B. (2020). The Prevalence of Dyslexia: A New Approach to Its Estimation. Journal of Learning Disabilities, 53(5), 354–365.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Förskola