”Finansieringen motsvarar någon som jobbar deltid”

Det händer att jag som tjänsteman tycker att politiska beslut är lite märkliga. 

Polisen förstatligades 1965. Sedan dess har det diskuterats om även kommunerna borde ha ansvar för att förebygga brott. I december lade så regeringen fram en proposition om just detta. Så långt inget konstigt. I kommunerna jobbar vi ändå sedan länge med att förebygga brott, eftersom det ligger i vårt eget intresse; för att brottslighet ökar kommunens kostnader och för den bättre livskvalitet och trygghet som låg brottslighet innebär.

LÄS MER: Socialchefernas varning: ”Väldigt lite resurser till att jobba förebyggande” 

Som de flesta kommuner har vi i Vingåker ett lokalt brottsförebyggande råd. Kommunen, Polisen och lokalsamhället i övrigt träffas och kommer överens om åtgärder mot brott. I Vingåker har vi dessutom det lilla samhällets alla konkurrensfördelar. Vi kan göra skillnad snabbt genom de nära kontakterna.

Att kommunerna får ett ansvar för att förebygga brott balanserar också det i dag så centraliserade perspektivet i Polismyndigheten. Omorganisationen 2015 gav bättre möjligheter för Polisen att flytta resurser. Att poliser befinner sig där det finns akuta behov är rimligt, men det är också viktigt att de kan ha en uthållig fysisk närvaro i lugnare områden för att se till att det fortsätter att vara lugnt. I sådana områden kan dessutom jämförelsevis små händelser skapa stor oro hos invånarna, och den oron behöver tas på allvar. 

Lagförslaget i sig är därför bra. Vi har dock en finansieringsprincip som säger att när staten ger kommunerna nya uppgifter ska staten också finansiera dem, och det är här jag tycker det blir lite märkligt. 

Regeringen föreslår att den egna myndigheten Brottsförebyggande rådet ska få 42 miljoner kronor för att ge stöd till kommunerna. Till kommunerna, som ska göra det egentliga jobbet, fördelas medel genom det kommunala utjämningssystemet. Anslaget dit har höjts med 109 miljoner kronor för 2023 och beräknas höjas permanent med 219 miljoner kronor från nästa år. Utjämningssystemet är svårgenomträngligt, men rent procentuellt utifrån invånarantal skulle vi i Vingåker få cirka 300 000 kronor. Det räcker inte ens för att finansiera det vi redan gör. 

Sett i ett större perspektiv har 200 av Sveriges kommuner färre än 20 000 invånare och kommer alltså att få en blygsam ersättning för det nya uppdraget. Vi vill kunna göra mer ute i våra verksamheter där kunskapen och informationen finns, men där har man redan fullt upp. Den föreslagna finansieringen motsvarar någon som jobbar deltid på central nivå i kommunerna med att ta fram lägesrapporter, begära in redovisningar och liknande. Vi kommer att lösa uppdraget – men borde inte ett beslut efter 55 års diskussion vara finansierat för att leda till större förändring än så?

Ralf Hedin
Kommunchef i Vingåker, tidigare polismästare och ämnesråd på justitiedepartementet