Fastighetsägarna: Så skapar vi framtidens stadskärnor

Fastighetsägarna presenterade under hösten Cityindex 2021 som beskriver omsättningsutvecklingen i Sveriges stadskärnor. Rapporten visar att en stadskärna med ett varierat utbud driver konsumtionsflöden. I dag är en levande stad mer än bara handel. Därför tror vi att traditionella handelspolicyer behöver utvidgas till stadslivspolicyer som inkluderar ett bredare fält av såväl kommersiella som icke-kommersiella verksamheter. 

Fastighetsägarna vill verka för levande stadsmiljöer med ett brett och varierat utbud av bostäder, kontor, handel, kultur, restauranger, caféer, samhällsservice och grönytor. Med facit över pandemiåret 2020 i hand ser vi hur enormt stark kopplingen är mellan flöden och omsättning i våra stadskärnor. 

Våra framtida levande stadskärnor behöver fler besöksanledningar och en stärkt identitet. Kommuner behöver i större utsträckning samverka med fastighetsägare för att ge utrymme för skapande av kultur och innovation, vilket stärker stadskärnans unika identitet.   

Cityindex 2021 ger oss tydliga indikationer på att den framtida stadskärnan är hållbar och bygger på flexibilitet, delning och mixade funktioner. Ytor bör samnyttjas under fler timmar på dygnet. Kommuner som tar avstamp i en stadslivspolicy där ickekommersiella verksamheter som föreningsliv och kulturliv får vara starkt bidragande krafter, kommer att få ett försprång.  

För att fastighetsägare ska ges en ärlig chans att bidra till rätt utbud på rätt plats krävs både modet att tänka nytt och förutsättningar för kreativa affärsmodeller. Fastighetsägarna vill därför se en utveckling mot ett större fokus på stadslivet med kulturen som bärande kraft.

• Kommunerna behöver verka utifrån en övergripande stadslivspolicy. En stadslivspolicy ger förutsättningar att skapa levande städer, stråk och platser som är attraktiva och trygga. Livfulla konsumtionsfria ytor skapar flöden som stärker de kommersiella verksamheterna. Om detta ska bli möjligt i den takt som utvecklingen kräver, behöver kommuner bli mer generösa med upplåtelse av mark och tillstånd. Genom att bjuda in fastighetsägare till platssamverkan kan kommunala satsningar på livet mellan husen växlas upp. Kommunerna bör avsätta ytor på allmän platsmark för medborgardrivna initiativ till kultur- och fritidsaktiviteter – ett arbete där kulturlotsar kan spela en betydande roll för att uppmuntra till aktivitet och innovation. Aktivering av ytor förutsätter också lättnader i tillstånd, friare upplåtelse av mark och flexibilitet i bygglov. En flexiblare hantering innefattar även inomhusmiljön som inte bör regleras i planbestämmelser och centrumverksamhet i bottenvåning bör endast avse ”mot gata”. 

• Fastighetsägare och cityorganisationer bör få utrymme för nya idéer och koncept. Fastighetsägare bör uppmuntras att verka för att bidra till tillfälliga installationer och att testa nya koncept som väcker nyfikenhet och skapar flöden. Genom att samverka med andra fastighetsägare och genom flexibla kontrakt kan lokaler nyttjas mer resurseffektivt och medföra att människor är närvarande under fler timmar, vilket också gör att platsen lever och blir tryggare. Dessutom kan fler verksamheter efterfråga en lokal när de kan hjälpas åt att dela på hyran och på personalutrymmen. 

• Staten behöver se över lokalhyreslagstiftningen och momsreglerna. En moderniserad lokalhyreslagstiftning ger förutsättningar för nya affärsmodeller, som kan tillgodose dagens behov av flexibla lösningar såsom möjligheter till uthyrning av tillfälliga kulturaktiviteter. Det finns även hinder i momsreglerna som försvårar delning av lokaler och uthyrning till föreningar och kulturverksamheter, som behöver avvecklas.

Anna Liljenby
Expert stadsutveckling Fastighetsägarna GFR 

Anna Wiking
Näringspolitisk chef Fastighetsägarna Syd 

Christina Friberg
Expert stadsutveckling Fastighetsägarna MittNord 

Helena Olsson
Chef stadsutveckling Fastighetsägarna Stockholm