Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Fastighetsägarna: Oseriöst av Hyresgästföreningen

Om hyresrätten ska finnas kvar måste hyrorna utvecklas i takt med den övriga samhällsekonomin. Det säger sig självt att får det konsekvenser för möjligheterna att investera i och utveckla hyresrätten som produkt när kostnaderna ökar med 50 procent under tio år, och de enda intäkterna som hyresvärdarna har endast ökat med två procent, slutreplikerar Fastighetsägarna.

Publicerad: 24 november 2020, 14:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hyresgästföreningen har genom sitt veto i stället urholkat hyresrätten som boendeform under lång tid, skriver Fastighetsägarna.

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

HyresförhandlingarHyresgästföreningen

Hyresgästföreningen frågar sig om hyresgäster inte ska ha råd med något annat än sin hyra. Ett påstående som fördummar debattklimatet.

Så sent som den 16 november publicerade SCB en undersökning om hur befolkningen i Europa upplever sina boendekostnader. I Sverige tycker knappt 8 procent av befolkningen att boendekostnaderna är en börda för privatekonomin, vilket tillsammans med Danmark och Norge är lägst i Europa och långt under snittet på knappt 30 procent.

I en annan överdramatiserad argumentation likställer Hyresgästföreningen arbetslöshetsutvecklingen med 90-talskrisen. Då ökade arbetslösheten från 2,4 till 11 procent på fyra år. I år har den ökat med cirka en procentenhet.

Inte heller stämmer påståendet att lönerörelsen ställts in. Den 31 oktober kom industrins parter överens om ett nytt avtal som gäller från den 1 november 2020 till den 31 mars 2023. Märket sattes då till 5,4 procent under perioden vilket innebär en årstakt på 2,23 procent.

Faktum är att den ekonomiska standarden, enligt SCB, stigit med nästan 60 procent mer än inflationen under 2000–2016. För hushåll bestående av två vuxna och två barn har den disponibla inkomsten ökat med hela 20 000 kronor i månaden. Även de som inte jobbat har ökat sin disponibla inkomst med 30 procent. Under samma period har den reala hyreshöjningen i genomsnitt uppgått till ungefär 0,6 procent per år. Under några av de senaste åren har det varit fråga om kraftiga reala hyressänkningar.

Hyreskommissionen, som tillsattes av Hyresgästföreningen själva, nämner i sin slutrapport att hyresvärdarnas driftskostnader – exklusive räntekostnader – under 2007–2016 ökat med 47 procent. Under samma period har intäkterna ökat med knappt två procent. Det säger sig självt att får det konsekvenser för möjligheterna att investera i och utveckla hyresrätten som produkt när kostnaderna ökar med 50 procent under tio år och de enda intäkterna som hyresvärdarna har endast ökat med två procent.

Om hyresrätten ska finnas kvar måste självklart hyrorna utvecklas i takt med den övriga samhällsekonomin och hyresgästernas värderingar. Det har visat sig att Hyresgästföreningen genom sitt veto i stället urholkat hyresrätten som boendeform under lång tid. För att förbättra situationen behöver hyressättningssystemet ses över i grunden. Vi sätter stor tilltro till de pågående utredningarna för att med lagstiftningens hjälp skapa jämbördiga förhållanden och tydliga spelregler som bidrar till att säkra hyresrättens långsiktiga ställning på bostadsmarknaden.

Nathalie Brard, Fastighetsägarna Stockholm

Carl-Lennart Lagerström, Fastighetsägarna Syd

Benny Axelsson, Fastighetsägarna MittNord

Rikard Ljunggren, Fastighetsägarna GFR

Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna Sverige

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News