Fastighetsägarna: Frysta hyror är fel väg att gå

Förhandlingarna om den allmänna hyresutvecklingen för 2021 är nu i full gång. Samtidigt kommer rapporter om att smittspridningen av covid-19 ökar och skärpta lokala riktlinjer införs än en gång runt om i landet. Många frågar sig om det verkligen är rätt och rimligt att kräva hyreshöjningar i ett sådant läge.

Vi har förståelse för att frågan ställs. Pandemin har inte bara drabbat dem som blivit sjuka. Rörelsebegränsande åtgärder, både i Sverige och utomlands, har slagit hårt mot ekonomin. Den samlade produktionen har minskat rejält och arbetslösheten har ökat. De mycket kraftfulla statliga stödåtgärderna har dock begränsat de ekonomiska problemen för hushållen. Det gäller även den helt övervägande delen av landets hyresgäster, dock inte alla. Hyresgäster som har drabbats av problem med att betala hyran har i många fall erbjudits individuella lösningar av sina hyresvärdar. Det har haft effekt. Antalet avhysningsärenden är, enligt Kronofogdemyndigheten, i dag 12 procent lägre än normalt.

För att besvara frågan, krävs dock ett lite längre svar. Hyrorna i svenska lägenheter förhandlas mellan bostadsmarknadens parter, det vill säga hyresvärden och Hyresgästföreningen, och bygger på de så kallade bruksvärdesfaktorerna. Varje år sätter sig dessa parter ned för att förhandla om hur mycket de bruksvärdessatta hyrorna ska justeras under påföljande år. Om inte detta gjordes skulle hyrorna vara oförändrade, trots att kostnader och inkomster i övrigt ökar. Då skulle det bli svårt att underhålla befintliga hyresrätter. Det skulle också bli svårt att locka till sig kapital för att bygga nya hyresrätter. Boendet skulle försämras och bostadsbristen skulle öka.

Den förhandling som nu har inletts handlar om hur mycket hyrorna ska öka nästa år för att undvika en sådan situation. Enligt prognoser från, bland annat, Konjunkturinstitutet och Riksbanken, så ser det ganska ljust ut. Trots att prognoserna har tagit hänsyn till att smittspridningen skulle öka igen, förväntas ekonomin återhämta sig i god takt under 2021. Exempelvis spås de disponibla inkomsterna öka en bra bit över 4 fyra procent. De pågående förhandlingarna måste ta hänsyn till detta.

Eftersom läget är osäkert har de flesta hyresvärdar, både kommunala och privata, valt att yrka på hyreshöjningar som ligger väsentligt under de nivåer som prognoserna motiverar. Detta har dock mötts av krav på att hyrorna ska frysas. På vissa håll ställs till och med krav på sänkningar. Det låter möjligen som en lockande väg. Men det skulle inte bara försvåra hyresvärdarnas möjligheter att erbjuda bostäder av god kvalitet. Det skulle också försvaga förmågan att betala personal, leverantörer och kreditgivare, vilket i sin tur skulle riskera att hämma den pågående återhämtningen.

Frysta eller sänkta hyror skulle också spä på en olycksbådande trend för långsiktigt seriös förvaltning av hyresrätter. Sedan fyra år tillbaka redovisar Statistiska centralbyrån (SCB) statistik över hyresrättsförvaltningens kostnadsutveckling. Under dessa år har kostnaderna ökat med 12 procent. Hushållens plånböcker har vuxit med samma siffra. Den allmänna hyresnivån har däremot endast ökat med 5,5 procent. Det har fungerat hjälpligt endast tack vare fallande räntekostnader. På den punkten har vi tyvärr sett ett trendbrott. Enligt SCB steg hyresvärdarnas kapitalkostnader med 13 procent mellan oktober 2019 och oktober 2020. I december ökar dessa kostnader ytterligare då Finansinspektionens krav gör det dyrare för fastighetsbolag att låna hos bankerna.

För att säkerställa att hyresrätten har en stark position även på framtidens bostadsmarknad, är det viktigt att vi skapar rimliga förutsättningar för detta. Frysta eller sänkta hyror är inte rätt väg. Tvärtom. Den vägen leder mot en framtid med färre och sämre underhållna hyresrätter.

Nathalie Brard, Fastighetsägarna Stockholm

Carl-Lennart Lagerström, Fastighetsägarna Syd

Benny Axelsson, Fastighetsägarna MittNord

Rikard Ljunggren, Fastighetsägarna GFR

Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna Sverige