”Ett starkt totalförsvar bygger vi tillsammans”

Staten ska nu utreda kommuners och regioners grundläggande beredskapsförmåga. För att förslagen ska vara användbara behöver denna och liknande utredningar beakta det som kammaråklagare Åsa Kullgren konstaterade i Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (SOU 2022:6) angående statliga utredningar: ”Den kommunala och regionala aspekten samt näringslivet beskrivs ofta perifert och det är ofta oklart hur de ska utgöra en del i systemet. Detta trots att de i dag står för en mycket stor del av den samhällsviktiga verksamheten.”

Säkerhetsläget har förändrats snabbare än den svenska säkerhetsdiskursen. En förändrad omvärld kräver nu att Sverige rustar upp motståndskraft och försvarsvilja, efter att sedan kalla kriget ha avvecklat stora delar av det civila försvaret. Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina har försämrat det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa.

LÄS MER: Krigsförberedelser kostar 14 miljarder

Samtidigt har den svenska säkerhetsdiskursen breddats för att omfatta områden som inte bara rör militärt försvar, utan också omfattar nya geopolitiska risker som kräver åtgärder och cyberförsvar. Att stärka det civila försvaret utgör en strategiskt viktig fråga inom vårt totalförsvar, då civila mål är primärmål för den ryska aggressionen.

Rådande lagstiftning som reglerar kommuners och regioners samhällsansvar och uppdrag, under fredstida kriser och höjd beredskap, är framtagen i en tid då dagens säkerhetsläge inte ingick i planeringsförutsättningarna. Därför är det bra att regeringen nyligen utsåg Carl Fredrik Graf, landshövding i Östergötlands län, till utredare för att genomföra en översyn av det grundläggande beredskapsansvaret.

Vid ett väpnat angrepp mot Sverige utgör kommuner och regioner tillsammans med staten, näringslivet, civilsamhället och frivilliga försvarsorganisationer – och inte minst varenda medborgare – landets totalförsvar. Ett svenskt medlemskap i Nato innebär att vi, som alla medlemsländer, har en skyldighet att effektivt klara oss själva och samtidigt kunna hjälpa andra militärt och civilt. Medlemsländerna ska vidmakthålla och utveckla såväl den enskilda som den gemensamma förmågan att stå emot ett väpnat angrepp.

När Carl Fredrik Graf nu ser över ordningen för kommuners och regioners samhällsansvar inför fredstida kriser behöver den enorma kompetens som landets kommuner och regioner redan besitter inkluderas i översynen. Även kunskap om och erfarenheter av förvaltningsmodellen i praktiken – inte minst det faktum att region- och kommunstyrelserna ansvarar för sina verksamheter vid höjd beredskap och krig samt för operationalisering av statliga beslut – måste inkluderas i översynen. Framför allt behöver vi dra lärdomar av varandra, och tala med varandra i stället för om varandra. Det är nödvändigt för att hitta de bästa förslagen som kan ta oss framåt i en av vår tids viktigaste frågor.

Det civila försvaret tillhör oss alla och vi kommer tillsammans att behöva förflytta säkerhetsdiskursen med utgångspunkt i att hela samhället ska delta. Detta behöver även utredningen ta hänsyn till. Ingen region eller kommun kan på egen hand klara uppbyggnaden av ett totalförsvar, utan det krävs ett omfattande samarbete för att nå en nationell totalförsvarsförmåga. Vi i kommunerna och regionerna ser fram emot att bidra i en nära dialog med utredaren, att dela med oss av våra erfarenheter och på så sätt få inflytande i de processer som ligger framför oss.

Ida Texell, kommundirektör, Upplands-Bro

Erik Lagersten, direktör beredskap och civilt försvar, Västra Götalandsregionen