”Ett hån att inte skjuta till medel till fritidshemmen”

De svenska fritidshemmen är unika och ett viktigt komplement till den obligatoriska delen av grundskolan genom att lärandet där i högre grad är situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgår från elevernas behov, intressen och initiativ.

Sveriges Lärare har precis lämnat sitt yttrande över förslagen i utredningen ”Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid”. Att utbildningsdepartementet satt sista svarsdatum till 8 maj är i det närmaste symboliskt, med tanke på att det är dagen före fritidshemmens dag – det tillfälle då det unika lärande och de särskilda undervisningsmetoder som kännetecknar fritidshemmets verksamhet hamnar i strålkastarljuset. Det är en dag då lärare i fritidshem ges den uppmärksamhet de så väl förtjänar.

LÄS MER: ”Vi föreslår allmänt fritidshem för barn upp till 9 år”

Utredningen har förtjänstfullt identifierat den potential som finns i undervisningen i fritidshemmen. Införande av allmänt och avgiftsfritt fritidshem för de yngsta eleverna, att tillgång till ändamålsenliga lokaler ska regleras i skollagen och att utbildningen av framtidens grundlärare med inriktning fritidshem ska utvecklas – det vore alldeles lysande om dessa föreslagna förändringar blev verklighet.

Det är därför sorgligt att behöva konstatera att de drygt 500 miljoner kronor årligen som reformen beräknas kosta ska hämtas ur det befintliga likvärdighetsbidraget. Det departementet förlorar på gungorna ska uppenbarligen tas igen på karusellen. Redan i dag är verksamheten i såväl grundskola som fritidshem underfinansierad. Att då inte skjuta till de medel som krävs när åtagandena blir större är inget annat än ett hån.

Att det i dag dessutom råder brist på legitimerade lärare i fritidshemmen är inget utredningen tar hänsyn till. Tvärtom, i samband med att betänkandet publicerades i höstas hävdade ansvariga utredare att andra personalkategorier minsann kan bidra till elevernas lärande. Men så enkelt trollar man inte bort lärarbristen.

Till syvende och sist blir det de kommunala huvudmännen som ska realisera reformförslagen. Det innebär en stor risk för att reformerna inte kommer att fylla sitt syfte, utan tvärtom ytterligare öka den brist på likvärdighet som finns i dag.

För att utredningens förslag till fullo ska nå den avsedda effekten kräver vi i Sveriges Lärare att:

* Medel tillförs för att täcka de viktiga åtaganden som förändringarna medför.

* Alla elever som är inskrivna i fritidshem ska garanteras undervisning av legitimerade lärare.

* Staten lagstiftar om minimibemanning, lärartäthet samt ett maxtak för elevgruppernas storlek.

* Staten tar ett huvudansvar för fritidshemmens finansiering, resursfördelning och likvärdighet.

Johanna Jaara Åstrand
Ordförande, Sveriges Lärare

Åsa Fahlén
Ordförande, Sveriges Lärare