”Ett återinfört tjänstemannaansvar är fel väg att gå”

Enligt Tidöavtalet ska regeringen införa tjänstemannaansvar för myndighetsanställda. Men förslaget riskerar att skapa en osäkerhetskultur, där medarbetare inte vågar fatta beslut och där många kan komma att lämna offentlig sektor i en tid när kompetensförsörjningen är ett av de största bekymren.

En utredning ska lägga fram förslag på hur ett återinfört tjänstemannaansvar ska stärka åtgärderna mot tjänstefel och vidga ansvaret till annan myndighetsverksamhet än myndighetsutövning.

LÄS MER: Regeringen skrotar utredning om korruption 

Punkten berörs mycket kortfattat i Tidöavtalet, vilket gör att en problembeskrivning saknas. Däremot kan man i riksdagsmotioner i frågan från bland annat Moderaterna utläsa ett misstroende mot hur systemet och handläggningen fungerar i dag.

Frågan har dykt upp på den politiska agendan under flera år. På initiativ av den dåvarande oppositionen anmodade riksdagen 2018 regeringen att göra en översyn av lagstiftningen med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas. Ett betänkande presenterades i januari 2022 och beskedet var att det inte bör göras några ändringar.

Akavia delar utredarens uppfattning fullt ut och vi ställer oss frågande till skälen för ett strängare ansvar såsom det uttrycks i Tidöavtalet. Vi ställer oss också frågande till varför ytterligare en utredning ska ske när frågan nyss utretts. Att tillsätta ytterligare utredningar i samma fråga när man är missnöjd med föregående experts bedömning riskerar att undergräva förtroendet för vårt beredningssystem, som fyller en viktig funktion i vår demokrati.

Vi menar att vi i stället behöver skapa arbetsplatser där våra medlemmar kan utföra sina uppdrag effektivt och korrekt och därmed bidra med sin kompetens. Många av Akavias medlemmar arbetar som jurister, ekonomer, samhällsvetare, personalvetare, chefer, kommunikatörer och it-akademiker inom kommun, region och stat. De måste ges förutsättningar för att bidra till rättssäkerhet och förtroende för offentlig verksamhet.

En medlemsundersökning bland medlemmar inom kommun, region och stat som Akavia genomfört visar att det finns en del att göra. Nästan 17 procent av medlemmarna anser att de har dåliga arbetsmässiga förutsättningar för att utföra sitt arbete på grund av exempelvis hög arbetsbelastning och bristande ledarskap. Ungefär 15 procent anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats och en stor andel är inte trygga med att påtala oegentligheter. Vi menar att detta pekar i en helt annan riktning än behov av hårdare straff och mindre tillit till kompetens och omdöme. Vi tror dessutom att ett hårdare tjänstefelsansvar kan försämra situationen ytterligare.

Ett strängare ansvar riskerar att bidra till att en osäkerhetskultur utvecklas, där medarbetare inte vågar fatta beslut. Detta kan bli negativt för både verksamhet och kvalitet, inte minst där det ställs krav på att kunna fatta snabba beslut.

I en tid när kompetensförsörjningen i offentlig sektor är en stor utmaning är strängare straffrättsligt ansvar fel medicin. Det kan istället medföra att personer med kvalificerad kompetens väljer andra arbetsgivare. Att kommun, region och stat kan attrahera och behålla kvalificerad kompetens har betydelse för vår demokrati och ligger i allas vårt intresse.

Stryk frågan om tjänstemannaansvar från den politiska dagordningen och se till att arbetet med en tillitsbaserad styrning av offentlig sektor fortsätter. Hårdare straff och räddare medarbetare är inte rätt väg att gå.

Anna Steen, förhandlingschef för fackförbundet Akavia

Anna Nitzelius, sakkunnig, Akavia