Få hela storyn
Starta din prenumeration
Debatt
Lågaffektiv metod är ett av de verktyg som vi ser hjälper lärare att sänka den egna oron och stressen. Utöver detta behövs det såklart fler metoder och strategier. Och de allra flesta bör ju vara förebyggande och främjande, slutreplikerar flera psykologer, pedagoger och rektorer.
Publicerad: 28 oktober 2019, 12:13
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Att känna sig trygg med sitt arbete är förutsättningen för att också kunna fatta medvetna beslut och för att klara av att se ur den andres perspektiv.”
Foto: Børge Sandnes / Colourbox
Vi är tacksamma för repliken och glada över att Matz Nilsson delar vår uppfattning att lågaffektivt förhållningssätt är något som kan användas i den svenska skolan – samt i debatter. Att du dessutom framhåller att arbetssätt måste implementeras grundligt går också helt i linje med det vi vill betona. Att arbeta med tydlighet på alla plan är en del av det lågaffektiva arbetet och detta gäller inte minst vid implementering, en process där just skolledaren spelar oerhört stor roll.
Vi instämmer också i vikten av att det ”..är tydligt för lärare vad de kan och bör göra i ett akut läge. Osäkerhet riskerar att få negativa konsekvenser”. Att känna sig trygg med sitt arbete är förutsättningen för att också kunna fatta medvetna beslut och för att klara av att se ur den andres perspektiv. Och för att skolans personal ska kunna gestalta den demokrati som så noga poängteras i vår skollag krävs det att lärare har verktyg i sin verktygslåda som också de går att matcha mot värdegrunden.
Lågaffektiv metod är ett av de verktyg som vi ser hjälper lärare att sänka den egna oron och stressen. Utöver detta behövs det såklart fler metoder och strategier. Och de allra flesta bör ju vara förebyggande och främjande.
Du avslutar med att skolans arbetsprocesser ska utvecklas precis som på alla andra arbetsplatser. Det tycker vi låter bra. Och när vi kontinuerligt utvärderar och beforskar vår egen verksamhet utifrån den lågaffektiva principen att “människor gör rätt om de kan” tror vi att skolan blir en bra arbetsplats för både elever och lärare.
Nej, det finns ingen quick-fix men om empatin är det verktyg vi väljer att plocka upp varje gång vi har en svår situation framför oss ökar chansen att vi varje dag gör skolan lite bättre för alla. Vi gör väldigt gärna detta arbete tillsammans med såväl skolledare i Sverige som lärare och elever.
Amelie Fristedt, psykolog
Annelie Karlsson, specialpedagog
Annica Kosner, psykolog
Annika Laestadius, psykolog
Axel Chipumbu Havelius, psykolog
Cristina Andersson, psykolog
David Edfelt, psykolog
Hanna Kviman, psykolog
Joanna Lundin, lärare
Johanna Norlin Hellberg, psykolog/specialist neuropsykologi
Karin Brånebäck, förstelärare mellanstadiet
Lotta Curbo, rektor
Maria Bühler, psykolog/specialist neuropsykologi
Maria Söderlund Alm, psykolog
Marie Malm, biträdande rektor, specialpedagog
Michaela Sava, psykolog
Sophie Holm, biträdande rektor
Stefan Boström, psykolog
Terese Österholm, psykolog
Ulla Thorslund, psykolog
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.