Debatt
Eleverna betalar priset för lärarfackens skråtänkande
Lärarfacken väljer att se Skolverkets stödmaterial till obehöriga lärare som ett hot mot de behöriga lärarna. För att skydda sin egen medlemskår ser de alltså hellre att eleverna får möta helt oförberedda lärare. Den attityden håller inte när mängder av lärare saknas, replikerar Ulla Hamilton vd för Friskolornas riksförbund till Lärarnas riksförbund.
Publicerad: 3 september 2019, 03:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Mängder av obehöriga lärare kommer arbeta i skolan framöver, det är ett faktum, konstaterar Ulla Hamilton. Foto: Børge Sandnes, Colourbox / Johanna Lundberg, Bildbyrån
Replik. De två lärarfacken är båda kritiska mot att Skolverket presenterar ett stödmaterial för obehöriga lärare, nu senast Lärarnas riksförbund här på Dagens Samhälles debatt. Det handlar om några timmars film och texter som åtminstone ska ge en obehörig lärare något lite på fötterna innan den sätter sin fot i ett klassrum. Men lärarfacken väljer alltså att se stödmaterialet som ett hot mot behöriga lärare. För att skydda sin egen medlemskår ser de hellre att eleverna får möta helt oförberedda obehöriga lärare. Den attityden håller inte när mängder av lärare saknas.
Hur några få timmars utbildning överhuvudtaget kan anses vara ett hot mot flera års lärarutbildning är svårt för mig att förstå. Ännu svårare har jag att förstå att i en situation där 80 000 lärare saknas prioriterar lärarfacken helt ogenerat sina egna medlemmar framför eleverna. Sällan har ett fackförbunds drivkrafter stått så blottade.
Bakgrunden till stödmaterialet är den enorma lärarbrist Sverige har och som bara ökar. Intresset för att läsa till lärare har länge varit lågt – även om det ökat något under senare år. Många studenter hoppar också av utbildningen. Inte ens med obegränsade resurser skulle lärosätena kunna utbilda i närheten av så många lärare som behövs enligt Universitetskanslersämbetet. Det är för få potentiella studenter och det tar för lång tid att utbilda. Det borde med andra ord för alla inblandande stå helt klart att det är dags att laga efter läge.
Från friskolornas sida framförde vi redan för flera år sedan att vi exempelvis gärna ser satsningar för att locka till sig utländska lärare, att de lärare som finns används mer effektivt genom fjärrundervisning, att återrekrytera lärare som lämnat skolan, och att mer effektiva och attraktiva utbildningar för att utbilda redan yrkesaktiva akademiker skapas.
Det är åtgärder som kan minska bristen, vilket är viktigt, men knappast helt lösa den. Mängder av obehöriga lärare kommer arbeta i skolan framöver, det är ett faktum.
Det är en utmaning och en mycket speciell arbetsuppgift att för första gången ställa sig i ett klassrum. Lägg där till att hålla kontakt med föräldrar. Det är därför från friskolornas sida mycket välkommet att Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för den som ska börja arbeta i skolan. Ett stödmaterial som kan komplettera det som arbetsgivaren själv gör för att introducera läraren.
Skolverket är konstruktiva och försöker hitta lösningar. Lärarfacken verkar däremot inte intresserade av att bidra till att lösa problemet på kort sikt. Lärarnas riksförbund hävdar till och med att skolhuvudmän medvetet avstår från att rekrytera behöriga lärare i lärarbristens Sverige. Att i det här läget anklaga skolhuvudmän för att de vill ha en lärare på plats även om hen inte har legitimation är minst sagt anmärkningsvärt.
Vad är fackets svar på frågan hur vi ska laga efter läge här och nu? Vi är alla missnöjda med den lärarbrist som råder, men att bara säga nej och önska en annan situation håller inte.
Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.