Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Elever i olika typer av svårigheter offras”

Era förslag om fler disciplinära åtgärder är som en kniv i ryggen på oss som kämpar för en skola som fungerar för alla barn, skriver 35 psykologer verksamma inom skolan.

Publicerad: 23 maj 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Annika Laestadius, Zandra Christiansen, Helena Ehrenborg, Linn Bülow, Anne Fischer och Claes Tovetjärn.


Ämnen i artikeln:

ElevhälsaPedagogikSkolan

Vi är många psykologer verksamma inom skolan som är djupt bekymrade över den politiska debatten och över regeringens lagrådsremiss, som kom i februari och som bland annat förslår utökade befogenheter att använda disciplinära åtgärder gentemot elever i svårigheter.

Det är väldigt ledsamt. Välutbildade människor i maktposition är till synes oemottagliga för argument, vare sig de kommer från elever, lärare eller forskare. Vi hör kommentarer som visar på ett tydligt avståndstagande från rådande forskningsresultat när det gäller exempelvis effekten av tidiga betyg och av att stänga av bråkiga elever.

LÄS MER: Ny rapport slår larm: Elevhälsan allt mindre likvärdig – ”Väldigt olyckligt” 

Liberalernas skolpolitiske talesperson Fredrik Malm sade i SVT:s Agenda 21 februari att han är helt övertygad om betygens positiva effekt – och hänvisade till sina egna barns prestationer. Detta trots att han just lyssnat på Anders Jönsson, professor vid Högskolan Kristianstad, som berättat att betyg inte har effekt på högpresterande elever och i värsta fall en negativ effekt på dem som har det svårt i skolan.

I samma program tog Björn Öckert, adjungerad professor vid Uppsala universitet, upp forskning som visar att skolor med hög användning av disciplinära åtgärder statistiskt har sämre resultat, fler elever som hoppar av skolan och att risken att hamna i kriminalitet då ökar. Trots det vill regeringen i lagrådsremissen ”Skolans arbete med trygghet och studiero” ändra skollagen så det blir lättare att stänga av elever.

Vi önskar att politikerna kunde följa med oss in bakom kulisserna i skolan. Till rummet där skolans ”värsting” sitter med huvan uppdragen för att skärma av från stressande intryck och berättar om hur svårt det är att förstå de ”gammeldags orden” i boken i svenska. Om hur skrapet av klasskompisarnas pennor gör det omöjligt att koncentrera sig på mattetalen. Om tankarna på alla tusentals misslyckanden som genomlevts. Berättar om hur det känns att inte höra till eller vara omtyckt och om de nattliga ångestattackerna. Om sina tre suicidförsök, varav ett skedde i skolans vilorum. Eleven som inget hellre önskar än att lärarna ska säga ”Du är välkommen hur tokigt du än beter dig, vi har tid och ork att lyssna och hjälpa”. För ork och tid, det är vad skolpersonal behöver få. En bra relation till en lärare kan göra all skillnad i världen. Det har forskningen visat.

Det vore värdefullt att synliggöra exempel på hur ett effektivt och välfungerande elevhälsoarbete i kombination med hög kvalitet på undervisningen leder till ordning och studiero. Vi ser att vår psykologiska kompetens både i det förebyggande och i det efterhjälpande arbetet är en viktig pusselbit i skolans elevhälsa. Vi psykologer behövs i arbetet med att utbilda och handleda skolpersonal om till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, hot och våld, psykisk ohälsa och bemötande av traumatiserade barn. Vi behövs för att medverka i kartläggningar för att finna fungerande anpassningar till elever och stödja lärare i relationsskapande och bemötande.

Vårt uppdrag innebär också att finnas tillgängliga och ge stöd och hjälp till skolans personal i svåra situationer. Men framför allt vill vi få chansen att jobba förebyggande, så att dessa tillfällen minskar i frekvens och svårighetsgrad. I dag upplever tyvärr många av oss att vår kompetens underanvänds och vi får allt fler elever per psykolog att ansvara för.

Vi vet hur lätt det är att fastna i kortsiktiga lösningar på bekostnad av långsiktighet. Så fungerar vår hjärna om vi inte tänker efter och står emot impulser. Detta riskerar att leda till förhastade beslut och en ond spiral.

Men priset blir inte bara att elever i olika typer av svårigheter offras, utan även en gigantisk framtida ekonomisk kostnad som drabbar hela samhället. Därför är era förslag på brandsläckande åtgärder som en kniv i ryggen på oss som kämpar för att få arbeta förebyggande – för en skola som fungerar för alla barn.

Annika Laestadius
Leg psykolog

Johanna Harström Östensson
Leg psykolog       

David Edfelt
Leg psykolog     

Zandra Christiansen
Leg psykolog, specialist i pedagogisk psykologi

Helena Ehrenborg
Leg psykolog, STP Psykolog     

Maria Söderlund Alm
Leg psykolog     

Annika Kylberg Johnsson
Leg psykolog      

Elinor Schad
Leg Psykolog, specialist och lektor i pedagogisk psykologi    

Linn Bülow
Leg psykolog    

Anette Jonasson
Leg psykolog     

Malin Holm
Leg psykolog         

Evelina Sandelin
Leg psykolog     

Anne Fischer
Leg psykolog      

Anna Yttergård
Leg psykolog     

Teodor Aspman Ek
Leg psykolog     

Sandra Anello
Leg psykolog    

Henrik Lind
Leg psykolog     

Linn Bodlund
Leg psykolog    

Anita Hogeborn Kullander
Leg psykolog     

Johanna Norlin Hellberg
Leg psykolog             

Amelie Fristedt
Leg psykolog     

Lisa Svärd
Leg psykolog     

Mona Holm
Leg psykolog     

Claes Tovetjärn
Leg psykolog   

Christina Bergh Engström
Leg psykolog    

Babe Strömberg
Leg psykolog     

Yvonne Careliusson
Leg psykolog    

Ann-Catharine Lövstedt
Pensionerad leg psykolog     

Viveka Seitz
Leg psykolog     

Pontus Nordell
Leg psykolog     

Jimmy Johansson
Leg psykolog    

Cristina Dávila Andersson
Leg psykolog     

Sara Edström
Leg psykolog     

Lena Svedjehed
Leg psykolog     

Julia Stenberg
Leg psykolog 

 

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ElevhälsaPedagogikSkolan

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev